Varför drar ni inte 400 kilovoltsledningen mot Östfora längre norrut, och hur kommer ersättning för fastigheter att beräknas? Det var några av många frågor som ett 70-tal personer som berörs av Svenska Kraftnäts planerade nya kraftledning från Råsten och västerut ville ha svar på på tisdagskvällen.
Svenska Kraftnät hade bjudit in markägare och andra berörda till ett fem timmar öppet möte i Tuna bygdegård. Översiktskartor och detaljkartor fanns uppsatta över de olika områden som kan komma att beröras beroende på vilken dragning av kraftledningen som Svenska Kraftnät så småningom kommer att få tillstånd att bygga.
Vid olika bord fanns också informationsmaterial och personal som besvarade frågor från besökarna. Strax före klockan 19 gav först Hans Lundin från Svenska Kraftnät en allmän presentation av projektet och varför det tillkommit, innan det gavs tillfälle till frågor. Många tog också chansen att fråga. En av dem var Johan Enfeldt som ifrågasatte varför behovet av att bygga ut stamnätet på grund av effekthöjningen vid Forsmarks kärnkraftverk inte tagits upp i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som följde med tillståndet för den utbyggnaden.
– Därför att Forsmark inte har med vårt nät att göra, var det korta svaret Hans Lundin gav på frågan, men han utvecklade det:
– Att de i sin MKB inte bedömde att nätet behövde byggas ut gäller så vitt jag kan bedöma deras egna ledningar som förbinder kraftverket med våra nät. Men den MKB:n kan vi inte svara för alls egentligen, vi var inte ens remissinstans när det gällde effekthöjningen, sade Hans Lundin.
Att Svenska Kraftnät valt att föreslå en utbyggd 400 kilovoltsledning från Forsmark och ner till Råsten och sedan västerut mot Östfora, förklarade Hans Lundin med att det skulle lösa problem med strömleveranser till Holmens pappersbruk som nu från transformatorstationen i Gråska strömförsörjs via en kraftledning som är del av ett gammalt regionalt kraftnät.
Kommer intrångsersättningar att baseras på taxeringsvärden eller marknadsvärden ville en annan besökare veta, och Mikael Zetterström från Svenska Kraftnät fick efter en del omskrivningar ändå säga att det var taxeringsvärden som ligger som grund, men med vissa påslag och möjlighet till miljöskadeersättning. Varför grävs inte ledningen ned i stället för att dras som luftledning ville flera ha svar på, och där liksom när det gällde strömförsörjningen till Holmen var det ekonomiska motiv som angavs som orsak.
På den skarpa kritik som flera riktade mot Svenska Kraftnät för det sätt som kallelsen till samrådet i juni hanterades, och för att det inte var ett protokollfört sittande möte på tisdagen svarade Hans Lundin:
– Vi kommer ändå att ta med era synpunkter i vårt fortsatta arbete med förstudie och miljökonsekvensbeskrivning.