I ett minimalt kontor vid äldreboendet Ramund sitter Sedina Lojic. Hon är från början utbildad ekonom i Bosnien. När kriget bröt ut, 1992, flydde hon först till Tyskland och sedan år 2000 till Sverige. Under tiden i Tyskland omskolade hon sig till undersköterska, och den utbildningen har varit gångbar även i Sverige. Nu arbetar hon inom hemtjänsten. Efter några år som undersköterska är hon planerare vid hemtjänstkontoret i Luthagen.
– När kriget började såg jag hur mycket det betyder att man ska hjälpa människor. Det fick mig att omskola mig, och jag trivdes med det, säger hon.
Ett problem för många invandrare är annars att den utbildning man har med sig när man kommer till Sverige inte är gångbar på den svenska arbetsmarknaden, också i de fall det rör sig om bristyrken. Och i dag har äldrevården blivit en inkörsport på arbetsmarknaden för många invandrare som har utbildning inom helt andra områden från sina ursprungsländer.
– Många vill jobba i sitt ursprungliga yrke, men det går inte. Ofta behöver man gå om hela utbildningen, och det kräver väldigt mycket tid och pengar. Jag har en person i min grupp som är barnmorska. Men hennes utbildning godkänns inte i Sverige. Hon trivs i hemtjänsten, men vill egentligen jobba som barnmorska och har börjat en vidareutbildning för det, säger Sedina Lojic.
Någon exakt siffra på hur många invandrare som jobbar inom äldreomsorgen i Uppsala går inte att få fram. SCB:s siffror indikerar att andelen utrikesfödda undersköterskor skulle kunna vara runt 20 procent i Uppsala kommun. Men i många arbetsgrupper är andelen mycket större än så.
Sedina Lojic räknar snabbt fram att 7 av 20 fast anställda i hennes grupp, eller 35 procent, har invandrarbakgrund. Räknar man in timvikarierna ökar andelen invandrare. Och antalet anställda med invandrarbakgrund har ökat de senaste åren. Sedina Lojic berättar att för 10–15 år sedan var det bara två personer som inte var etniska svenskar vid de två enheterna på hemtjänstkontoret i Luthagen. Att det ser ut så har flera orsaker. Arbete inom äldreomsorgen har blivit ett lågstatusyrke med hög arbetsbelastning och låg lön. Då är det lättare att få jobb för dem som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Det är också ett yrke där man ständigt får träna på språket och förbättra sin svenska om man har ett annat modersmål. Dessutom kan invandrare ses som en resurs av arbetsgivaren.
– Vi har många av våra kunder som har en ickenordisk bakgrund. När man blir äldre kan man tappa sitt språk och gå tillbaka till sitt ursprungsspråk. Och då är det bra om vi har personal som behärskar olika språk, säger Johan Steinbrecher, affärsområdeschef för hemvården på vård och bildning i Uppsala kommun.
Men det kan också finnas problem med attityden hos de äldre att ta hänsyn till.
– Jag glömmer aldrig när jag började och en av de kunder jag var hemma hos frågar mig om det inte finns någon svensk som jobbar här. Jag svarade ”låt mig visa att jag kan jobbet”. Senare visade det sig att hon efter det ringde till min chef och sa att hon bara vill ha mig som hemtjänstpersonal. Men det är svårt att komma in som invandrare. Och det är svårare om man inte kan språket, säger Sedina Lojic.