MÄnga lÀrartjÀnster kan försvinna

Samtidigt som Uppsala ska ha landets bÀsta skolor ska miljoner sparas nÀsta Är. Personalneddragningar vÀntar och en stor oro finns för att det blir barnen som drabbas nÀr fÀrre lÀrare ska hinna med fler barn.

Brantingsskolan.

Brantingsskolan.

Foto: Tor Johnsson

Uppsala2012-11-30 09:04
Johanna Odlander

– Man kan inte bygga en Porsche om man fĂ„r ekonomi för en liten bil, sĂ€ger Petra Åkerström.

Hon Ă€r lĂ€rare pĂ„ Ångelstaskolan i Årsta och tycker att mĂ„let om att Uppsalas skolor ska var bland de bĂ€sta i landet rimmar illa med besparingarna som mĂ„nga grundskolor kommer att tvingas till nĂ€sta Ă„r.

För Ångelstaskolan och Årstaskolans del ska tre miljoner kronor sparas. Ett besked som har fĂ„tt skolornas lĂ€rare att bli sĂ„ frustrerade att de inte lĂ€ngre kan hĂ„lla tyst.
– För det mesta jobbar vi bara pĂ„. Vi har inte tid att protestera för klockan ringer in frĂ„n rast och dĂ„ ska 250 elever fĂ„ en vettig stund. Men den hĂ€r gĂ„ngen blev vi riktigt arga. De har kapat och kapat pĂ„ skolan, nu fĂ„r det vara nog, sĂ€ger Margareta Hedin Edlund som Ă€r speciallĂ€rare pĂ„ Ångelstaskolan.

Än har skolornas gemensamma ledning inte hunnit bestĂ€mma exakt hur besparingarna ska ske. Men rent krasst Ă€r det bara personalneddragningar som kan spara pengar i den hĂ€r storleksordningen. För Årsta och Ångelsta motsvarar det ungefĂ€r sex tjĂ€nster.

Neddragningen medför att skolorna kan tvingas minska undervisningen i smÄgrupper, dÀr elever som inte klarar en heldag i en klass kan fÄ hjÀlp. De vanliga klasserna riskerar ocksÄ att bli större sÄ att varje barn fÄr mindre tid med lÀraren.

LĂ€rarna pĂ„ Årsta och Ångelsta har svĂ„rt att se hur kommunen ska kunna nĂ„ sitt viktigaste mĂ„l för skolpolitiken, att kunskapsresultaten ska vara bland landets bĂ€sta, nĂ€r sĂ„ mycket personal försvinner.
– SmĂ„ klasser och specialundervisning Ă€r receptet för bra resultat. SĂ„ enkelt Ă€r det och sĂ€ger man nĂ„got annat Ă€r man okunnig, sĂ€ger Eva SpĂ„re som Ă€r lĂ€rare sedan mĂ„nga Ă„r.
– Vi kommer helt enkelt inte att kunna följa lĂ€roplanen fullt ut med en sĂ„ slimmad organisation. Och hela tiden blir det de svagaste eleverna som fĂ„r stryka pĂ„ foten, sĂ€ger Margareta Hedin Edlund.

Men det Ă€r inte bara Ångelstaskolan och Årstaskolans som mĂ„ste göra sig av med personal nĂ€sta Ă„r. SĂ€vjaskolan, GrĂ€nbyskolan, LĂ€nna skola och Brantingsskolan Ă€r nĂ„gra av de skolor som ocksĂ„ fĂ„r det kĂ€rvt ekonomiskt. Totalt kommer Uppsalas kommunala grundskolor att tvingas spara cirka 30 miljoner kronor. Efter att redan ha sparat omkring 20 miljoner i Ă„r.
– Det kommer att bli ordentligt tufft för flera skolor. Det rör sig om mellan 60 och 75 tjĂ€nster som mĂ„ste bort, om allt sparas pĂ„ personal, sĂ€ger Lars Romanus som Ă€r chef för de kommunala grundskolorna.

Kan man spara pÄ lokalkostnader sÄ underlÀttar det, menar han.
– Men nu börjar det bli trĂ„ngt pĂ„ mĂ„nga skolor. Elevtalen minskar inte lĂ€ngre i grundskolan, i flera skolor ökar i stĂ€llet eleverna.

Enligt Lars Romanus beror det tuffa ekonomiska lÀget pÄ att kostnadsökningen för löner, hyror och andra utgifter Àr flera procent högre Àn ökningen av den ersÀttning som skolorna fÄr per elev.
– SĂ„ det Ă€r klart att personaltĂ€theten lĂ€r bli lĂ€gre och kanske mĂ„ste man se över klasser och slĂ„ ihop dem.

FÄr skolan förutsÀttningar för att eleverna ska kunna nÄ landets bÀsta resultat?

– Det Ă€r klart att man ska ha en hög ambition, allt annat vore ju tokigt. Vi kan inte ha ett mĂ„l att tillhöra de sĂ€msta och Ă€n sĂ„ lĂ€nge förbĂ€ttrar vi resultaten. Men om vi fĂ„r rĂ€tt förutsĂ€ttningar, det borde politikerna svara pĂ„, sĂ€ger Lars Romanus.

Fakta

BĂ€ttre betyg men lĂ„gt rankad som ”bĂ€sta skolkommun”

Eleverna som gick ut nian i Uppsala i vÄras hade ett genomsnittligt meritvÀrde pÄ 221 poÀng, det högsta pÄ Ätminstone 14 Är. Det genomsnittliga meritvÀrdet för riket var 211 poÀng.

Rankar man landets kommuner efter högsta betyg i Ärskurs nio (genomsnittligt meritvÀrde) kommer Uppsala pÄ plats 28. I topp hamnar Danderyd med ett genomsnittligt meritvÀrde pÄ 261 poÀng.

MeritvÀrdet, som Àr ett mÄtt pÄ betygen, har ökat med sex procent pÄ tio Är för Uppsalaelevernas del. Det kan jÀmföras med att meritvÀrdet för landets elever i Ärskurs 9 har stigit med tre procent under samma period.

Samtidigt hamnar Uppsala lÄngt ned, pÄ plats 215 av 290, nÀr LÀrarförbundet rankar Sveriges bÀsta skolkommun utifrÄn bland annat betygsresultat, lÀrartÀthet och hur stora resurser som gÄr till undervisningen. Och nÀr kommunernas egen intresseorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting, rankar kommunerna efter hur vÀl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag placerar sig Uppsala pÄ plats 86 av 290.

Uppsala har lĂ€gre lĂ€rartĂ€thet Ă€n rikssnittet. HĂ€r gĂ„r det 8,1 lĂ€rare per 100 elever, till skillnad frĂ„n 8,3 i riket. Uppsala kommun spenderar Ă„rligen 85 800 kronor per grundskoleelev, rikssnittet Ă€r 88 000 kronor.

KÀlla: Skolverket, SKL, Uppsala kommun och LÀrarförbundet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Uppsala