Svenska stadsnätsföreningen sammanställde förra året en uppmärksammad rapport om det digitala utanförskapet. Efter det har föreningen gått vidare med en enkät till landets kommuner om hur de hanterar frågan.
– Enkäten visar att bara 45 procent av kommunerna jobbar med att minska det digitala utanförskapet. Det visar att vi måste börja prata om frågan och regeringen måste ta fram riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta, säger föreningens vd Mikael Ek.
De grupper som står längst bort från digitaliseringen är äldre, invandrare och människor med låga inkomster eller personer som har försörjningsstöd.
– Hjälpen måste därför komma på flera spår. Många nyanlända kommer från regioner i världen där det knappt finns datorer och de har nästan ingen pc-vana alls. De kommer till ett land där två-åringar redan har datorkunskaper. Dessutom finns en språkbarriär som försvårar ytterligare, säger Mikael Ek.
Resurssvaga hushåll ligger också i riskzonen. Men då handlar det inte om kunskap utan om tillgången till teknik. De nationella riktlinjerna för försörjningsstöd rekommenderar bara kommunerna att inkludera kostnader för en dagstidning, men inte datoruppkoppling.
– Det gör att resurssvaga hushåll ofta inte har råd med uppkoppling, trots att allt mer sköts på nätet, från jobbsökning, bankärenden och många myndighetskontakter. Vi anser att det här ska ingå i försörjningsstödet, säger Mikael Ek.
När det gäller äldres utanförskap så gör organisationer som PRO och olika studieförbund en hel del för att ge utbildning.
– Men det räcker inte. Regeringen måste ta ett tydligt ansvar för att de här grupperna får de resurser och den utbildning som krävs.