Svenska stadsnÀtsföreningen sammanstÀllde förra Äret en uppmÀrksammad rapport om det digitala utanförskapet. Efter det har föreningen gÄtt vidare med en enkÀt till landets kommuner om hur de hanterar frÄgan.
ââEnkĂ€ten visar att bara 45 procent av kommunerna jobbar med att minska det digitala utanförskapet. Det visar att vi mĂ„ste börja prata om frĂ„gan och regeringen mĂ„ste ta fram riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta, sĂ€ger föreningens vd Mikael Ek.
De grupper som stÄr lÀngst bort frÄn digitaliseringen Àr Àldre, invandrare och mÀnniskor med lÄga inkomster eller personer som har försörjningsstöd.
â HjĂ€lpen mĂ„ste dĂ€rför komma pĂ„ flera spĂ„r. MĂ„nga nyanlĂ€nda kommer frĂ„n regioner i vĂ€rlden dĂ€r det knappt finns datorer och de har nĂ€stan ingen pc-vana alls. De kommer till ett land dĂ€r tvĂ„-Ă„ringar redan har datorkunskaper. Dessutom finns en sprĂ„kbarriĂ€r som försvĂ„rar ytterligare, sĂ€ger Mikael Ek.
Resurssvaga hushÄll ligger ocksÄ i riskzonen. Men dÄ handlar det inte om kunskap utan om tillgÄngen till teknik. De nationella riktlinjerna för försörjningsstöd rekommenderar bara kommunerna att inkludera kostnader för en dagstidning, men inte datoruppkoppling.
ââDet gör att resurssvaga hushĂ„ll ofta inte har rĂ„d med uppkoppling, trots att allt mer sköts pĂ„ nĂ€tet, frĂ„n jobbsökning, bankĂ€renden och mĂ„nga myndighetskontakter. Vi anser att det hĂ€r ska ingĂ„ i försörjningsstödet, sĂ€ger Mikael Ek.
NÀr det gÀller Àldres utanförskap sÄ gör organisationer som PRO och olika studieförbund en hel del för att ge utbildning.
ââMen det rĂ€cker inte. Regeringen mĂ„ste ta ett tydligt ansvar för att de hĂ€r grupperna fĂ„r de resurser och den utbildning som krĂ€vs.