Många operatörer i luren
Telia, Telenordia eller kanske Glocalnet?Att välja nät för fast telefoni är inte helt lätt. För närvarande finns närmare 30 olika operatörer att välja på i Sverige.UNT gör en djupdykning i den allt tätare telefonidjungeln.
Men faktum är att det finns skillnader, även i den fysiska trafiken. Det är inte bara, som när det gäller elektriciteten, en fråga om vem som skickar räkningen.
Sveriges fasta telefonnät består av många olika delar som har flera olika ägare. Telia är, genom sin specialenhet Skanova, den i särklass största nätägaren.
Andra telefonbolag med egna nät har kanske i första hand satsat på de mest belastade linjerna eller på befolkningstäta områden.
Vissa operatörer har geografiskt mycket begränsade nät, som stadsdelar, bostadsområden eller industriområden.
Köper kapaciteten
Vattenfall, och en del andra operatörer, har inget eget nät alls. De köper den kapacitet som behövs av någon annan.
Lagen säger nämligen att den som har ett telefonnät måste vara beredd att mot betalning låta alla andra godkända operatörer använda sig av det. Priset för denna tjänst, den så kallade samtrafiksavgiften, ska vara "kostnadsbaserad" och kontrolleras av Post- och telestyrelsen, PTS.
Ett telefonsamtal kan delas in i flera olika faser. Den allra första biten är anslutningen från din bostad till närmaste plint ute på gatan.
Den kallas accessnätet och det är för den anslutningen man betalar abonnemangsavgift.
I stort sett hela accessnätet ägs av Skanova, bara någon promille finns hos andra operatörer. Därför får även den som ringer med ett annat telebolag fakturor från Telia.
Men priset på accessen är reglerat på samma sätt som samtrafiken och Telia fick nyligen ta tillbaka ett förslag om höjningar.
Hjärtat i konkurrensen
Från plinten utanför din bostad letar sig samtalet vidare i Skanovanätet till närmaste lokalstation, i Uppsala finns två, som är något av hjärtat i telekonkurrensen.
Det är lokalstationerna som håller reda på vilket bolag du är kund hos, och så fort det kommer ett samtal skickas det närmaste vägen till din operatör som sedan bestämmer hur det ska gå vidare, med hänsyn bland annat till om bolaget har eget nät eller måste utnyttja någon annans och betala för det.
Samtal från Telias kunder skickas från lokalstationen direkt till mottagaren, om så behövs via en fjärrstation för långdistanstrafik eller till en utlandsstation.
Koll på nätsträckorna
Samtidigt som datorerna hos de olika operatörerna kopplar fram samtalen håller de också noga reda på vilka nätsträckor som trafikeras, så att bolagen kan ta betalt av varandra för varje enskild del i varje enskilt samtal.
De allra flesta samtalen går till åtminstone någon del i Skanovanätet och ibland kan både tre och fyra nätägare vara inblandade. Kostnaden för att hålla i gång det egna telefonnätet och samtrafiksavgifter till andra bolag kan betraktas som "råvarukostnaden" för ett telefonsamtal.
Samma råvarukostnader
Eftersom samtrafikavgiften är kostnadsbaserad och lika för alla operatörer är råvarukostnaden någorlunda lika för bolagen. Utrymmet för priskonkurrens finns i stället i andra led av totalkostnaden.
Administration och fakturering är ett avgörande sådant led, servicegraden i form av exempelvis kundtjänst är ett annat och eventuella extratjänster ett tredje.
Och uppenbart är att kostnaden inte är alldeles avgörande för kunderna. Telia ligger till exempel högst eller näst högst i pris på i stort sett samtliga taxeområden. Ändå är troheten mot det förra monopolföretaget stor.
— Vi konkurrerar framför allt med trygghet och service, menar Telias presschef Hans G Larsson.
Lägre pris inget alternativ
Prissänkningar är däremot ingen framkomlig väg, anser han.
— Flera av våra konkurrenter lovar sina kunder att alltid ligga under Telia i pris så det är helt enkelt inte möjligt, säger han.
Ett annat exempel är energibolaget Vattenfall, vars stora kundbas från elhandeln är främsta konkurrensfaktorn. Vissa kunder handlar nämligen gärna flera produkter av samma företag, det blir enklare.
Därför kan Vattenfall sälja telefoni till många av sina hundratusentals elkunder och samtidigt utnyttja sina resurser bättre.
Rationell hantering i form av samfakturering och gemensam kundservice för el och telefoni gör hanteringen lönsam trots att Vattenfall måste köpa själva telefonitjänsterna från andra.
FAKTA/Prissättning
Prissättningen på telefonitjänster är fri och telefonoperatörernas taxor varierar betydligt. Gapet mellan högsta och lägsta pris kan vara upp till 25-30 procent, på utlandssamtal ibland ännu mer.
Vill man försöka lista ut vilket telefonbolag som blir billigast att ringa med så gäller det först och främst att kartlägga sina egna telefonvanor.
Hur ofta ringer jag? Hur långa är samtalen? Inom landet eller utomlands? Till vilka länder? Till fasta telefoner eller mobiltelefoner? I så fall till vilket mobilnät?
Svaret på alla dessa frågor har betydelse för vilken operatör som har den bästa taxan för dig. En avgörande faktor kan exempelvis vara den startavgift som tas ut för varje påbörjat samtal. Ringer man många och korta samtal är en lägre startavgift kanske viktigare än en låg samtalstaxa.
Alla teleoperatörernas taxor finns tillgängliga hos Post- och telestyrelsen, PTS. På PTS hemsida på Internet (www.pts.se) kan man få dem rangordnade, delmarknad för delmarknad. Där finns också ett formulär där man kan mata in uppgifter om sitt eget inrikes ringande och få ut en sammanvägd kostnad för de olika bolagen.
Till detta skall läggas kostnader för eventuella utlandssamtal. Här kan del löna sig ordentligt att jämföra priserna om man ringer mycket.
Stora prisskillnader på utlandssamtal till vissa länder förklaras ofta av att en operatör kunnat köpa ledig kapacitet av en svensk eller utländsk nätägare till bra pris, ungefär som när man skaffar billiga sista-minuten-biljetter på flyget. På detta kan en medveten telefonikund tjäna en hel del pengar.
Så jobbar vi med nyheter