Det framgår av en doktorsavhandling av Anders Lindblom, smittskyddsläkare på landstinget i Dalarna och forskare vid Uppsala universitet.
– Sjukvården ska tänka på att ta prov för sjukdomen vid influensaliknande symtom och utslag efter fästingbett. Sjukdomssymtomen liknar dem man kan få av andra fästingburna sjukdomar som borrelia, så provtagning behövs för att ställa säker diagnos, säger han.
För allmänheten är den tyfusliknande bakterien Rickettsia helvetica betydligt mindre känd än borreliabakterien, men det innebär inte nödvändigtvis att den är mindre vanlig. Enligt avhandlingen kan i vissa trakter uppemot 20 procent av dem som blir fästingbitna smittas av Rickettsia helvetica, de flesta dock utan att få några symtom. En del av de rickettsia-smittade patienterna i forskningsstudierna har dock haft feber, muskelvärk, hudutslag och till och med lindrig hjärnhinneinflammation.
För att behandla en infektion orsakad av Rickettsia helvetica behövs andra antibiotika än vanligt penicillin, som däremot brukar fungera bra vid de flesta fall av borrelia.
I en delstudie i avhandlingen beskrivs även ett par fall av lindrig hjärnhinneinflammation orsakad av en annan rickettsiabakterie, Rickettsia felis. Den bakterien har inte tidigare påträffats i Sverige.
– Hur pass utbredd den är vet vi ännu inte. Den anses huvudsakligen överföras via kattloppor, men kan sannolikt överföras även av andra loppor och kanske även av andra leddjur, säger Anders Lindblom.