– Vad jag förstår är det inte snabbstopp som IAEA menar att Sverige haft flest av under 2009. Snabbstopp kan liknas med att man tvärnitar med bilen. Det vi hade mycket av på Forsmark under 2009 var oplanerade stopp, säger Claes-Inge Andersson.
Leif Karlsson på Strålsäkerhetsmyndigheten säger att de svenska kärnkraftverken har legat dåligt åren 2007-2009, men att Sverige fortfarande ligger bra till om man ser till kraftverkens hela livscykel.
– Statistiken höjs med antalet dagar som produktionen påverkas. Det har under de senaste tre åren varit långa, oplanerade stopp och fler automatiska snabbstopp än tidigare i Sverige. De flesta snabbstoppen har inte varit då man kört på full effekt, utan har skett då man provkört efter ombyggnader, säger Leif Karlsson.
Stoppen på Forsmark handlade om arbetet med effekthöjningen av Forsmark 2 som tog längre tid än beräknat.
– Egentligen är stoppen i sig inget säkerhetsproblem, utan huvudsaken är att man väntar så länge det behövs för att ha hög säkerhet när produktionen slås igång igen, säger Leif Karlsson.
Samtidigt kan det ökande antalet snabbstopp på exempelvis Ringhals indikera att ombyggnaderna inte skett på rätt sätt och att systemet därför snabbstoppar produktionen under provkörningar.
Kan kärnkraften vara mer osäker i länder där man inte stoppar produktionen så ofta?
– Nej, om man tittar på fler år så ligger Sverige i paritet med andra länder. Under vissa år sker fler oplanerade stopp i andra länder, säger Claes-Inge Andersson.
Det som orsakade det stora produktionsbortfallet vid Forsmark 2009 var problem med reglerventiler till turbinerna.
– Ventilerna påverkar inte säkerheten, därför behövde vi inte stänga av produktionen helt. Men på grund av vibrationer i ventilerna så kördes turbinen bara på 35 procent av maxeffekten, säger Claes-Inge Andersson.
Sett ur produktionssynpunkt håller han med om att det var ett dåligt år för svensk kärnkraft, men att kalla det ”kärnkraftsfiasko” som SVT gör vill han inte.
1993 utsågs Forsmark till världens bästa kärnkraftsanläggning. Efter att tillbyggnaderna och uppgraderingarna av de svenska verken började har de sjunkit i rang.
I debatten nämns att Sveriges kärnkraftsproblem kan handla om att det är svårare att lappa och laga gamla kärnkraftverk än att bygga nya, eller att det nu är så många kunniga tekniker som gått i pension att det inte finns tillräcklig kompetens i Sverige.
Claes-Inge Andersson håller inte med om något av påståendena när det gäller Forsmark.
– Nej, pensionsavgångarna har varit kända sedan tidigare och vi har utbildad personal så att det räcker. Att effekten ska höjas är inte heller grundproblemet, snarare är det självklart att när man gör stora åtgärder i en anläggning så kan man inte producera under tiden, säger Claes-Inge Andersson.
Han menar att uppgraderingen var ett mer komplext arbete än man från början räknat med.
Och än är kanske inte problemen över. På tur för höjd effekt står Forsmark 1 och Forsmark 3.
– Under året kommer beslut om effekthöjning av Forsmark 1 och 2013 väntas motsvarande beslut för Forsmark 3, säger Claes-Inge Andersson.