Nya rön kring fåglar, fossila fiskar, bin och Alzheimers sjukdom finns med bland forskningsnyheter från Uppsala som spridits i internationella nyhetsmedier under det gångna året.
Åtminstone någon gång per år brukar någon fågelstudie som professor Per Alström vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, och Artdatabanken, SLU, varit med om få omfattande spridning i nyhetsmedier.
I år blev den stora nyheten upptäckten av den nya fågelarten Himalayatrast i nordöstra Indien och delar av Kina, som forskarna kom på spåren tack vare dess vackra sång. Tidigare hade Himalayatrastarna förväxlats med en utseendemässigt lik, men mindre skönsjungande bergtrast.
Om upptäckten rapporterade bland annat BBC, The Guardian – som skrev att Himalayatrastens sjöng ”som Adele” – Fox News och flera stora indiska och kinesiska tidningar.
– Det är väldigt viktigt och mycket roligt att sprida sin forskning till allmänheten. Jag hoppas att det ska bidra till att öka intresset för fåglar och naturen i allmänhet, och på sikt bidra till ett ökat engagemang för att skydda och bevara naturen, säger Per Alström.
Här kan du läsa mer om och lyssna på Himalayatrasten
Så här rapporterade BBC om upptäckten av Himalayatrasten
Andra fågelnyheter i år, som Uppsalaforskare medverkat till, har gällt småfåglars supersnabba syn (Daily Mail bland annat) och att en gen som påverkar näbbens storlek haft en nyckelroll under evolutionen av olika arter av Darwinfinkar (Washington Post och Newsweek bland annat).
Än mer uppmärksammad blev upptäckten att småfåglar kan kommunicera genom att sätta ihop sina läten till ett slags ord och kombinera dem till hela meningar, en förmåga som tidigare ansetts vara unikt mänsklig. Om den rapporterade bland annat New York Times, BBC, Daily Mail, Washington Post, The Atlantic och Die Welt.
Så här skrev Daily Mail om fågeln som använder ord och meningar.
Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet, är van vid att hans studier tas upp i nyhetsmedia världen över.
Mest uppmärksammade i år blev studier som spårade käkarnas ursprung tillbaka till så kallade pansarhajar som levde för över 400 miljoner år sedan, som visade att en fisk som levde för 424 miljoner år sedan tappade tänder på samma sätt som vi tappar våra mjölktänder och att en fyrfota fisk för 360 miljoner år sedan tillbringade en lång barndom simmande i stim i vattnet innan den, kanske, kravlade upp på land.
Om dem rapporterade bland annat Washington Post, Daily Mail och ett stort antal tidningar och on-linemedier i Tyskland, Frankrike, Indien, Kina, Japan och olika spansktalande länder.
– Däremot var genomslaget i de stora svenska dagstidningarna påfallande dåligt jämfört med utlandet, säger Per Ahlberg.
Så här skrev Washington Post om upptäckten att den fyrfota fisken Achantostega hade en lång barndom i vattnet.
Så här skrev unt om studien
Forskning kring bin får ofta genomslag i media. Mest uppmärksammad i år blev den till synes något udda upptäckten, gjord av forskare vid Uppsala universitet och Pretoria university, av vilka genetiska förändringar som lett till att honorna inom en grupp honungsbin i södra Afrika förökar sig utan hjälp av hanbin och parasiterar på andra bisamhällen. Några av de mer namnkunniga medier som rapporterade om den var New York Times, Washington Post och Der Spiegel.
Så här skrev Washington Post om bina som förökar sig utan hanar.
Så här skrev unt om studien.
Inte sällan kullkastar nya forskningsrön etablerade sanningar. I över 100 år har till exempel rätt svar på biologiprovsfrågan om vad en lav är varit ”en alg och en svamp som lever i symbios”. Men inte nu längre, sedan forskare vid bland annat Uppsala universitet i höstas visade att många lavar innehåller mer än en svamp. Om den rapporterade bland annat BBC, New York Times, Washington Post, Der Spiegel och spanska El Pais.
– Det är otroligt belönande att kunna nå ut till människor utanför forskarkretsar med sina resultat. Jag är väldigt lyckig om det får fler att börja titta noggrannare på naturen omkring sig och upptäcka dess, och lavarnas, skönhet, säger doktoranden Veera Tuovinen vid Uppsala universitet och SLU.
Så här skrev New York Times om upptäckten av lavar kan ha fler än två komponenter.
Så här skrev unt om upptäckten.
Om någon har undrat – jodå, även forskning om människor har fått genomslag i media världen över.
Dit hör upptäckten av en forskargrupp ledd av professor Jan Dumanski vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, att män som förlorat den manliga Y-kromosomen i ett stort antal av sina blodceller löper flerdubblad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Om den rapporterade bland annat Fox news, Hindustan Times och The Telegraph.
Så här rapporterade Fox News om studien kring förlust av Y-kromosomen och Alzheimer
Så här skrev UNT om studien.
Även Daily Mirror och Independent skrev om studien, men med vinklingen att förlust av Y-kromosomen skulle kunna vara en förklaring till varför män lever kortare liv än kvinnor.
Och så var det analyserna i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som stödde uppfattningen att kraniet och benen i relikskrinet i Uppsala domkyrka förmodligen är äkta vara och kommer från den historiske kung Erik, som efter att ha misshandlats svårt halshöggs i Uppsala i maj 1160.
Analyserna uppmärksammades mest i svenska medier, men även Daily Mail och några andra utländska medier rapporterade om dem.
Som vanligt uppmärksammade rätt många medier i andra länder sömnforskningsstudier från docent Christian Benedicts forskargrupp vid Uppsala universitet. I år gällde det studier som visar att sömnbrist leder till förändringar i bakteriefloran i tarmen, att skiftarbete stör hjärnans förmåga att snabbt söka och behandla information, att sömnbrist sätter fart på hjärnans egen produktion av ämnen som ger liknande effekter som cannabis och att mycket ljus under dagen motverkar de negativa effekterna på sömnen av flitigt nätsurfande under kvällen.
Några andra Uppsalastudier som uppmärksammades i utländska medier handlade om att flickor som föds efter utdragna graviditeter löper förhöjd risk att bli feta i vuxen ålder (New Zealand Herald bland annat), om att en liten förändring för att störa minnet gör så kallad exponeringsterapi vid spindelfobi mer effektiv (Der Spiegel bland annat) och om att mikroorganismer som kallas Hadesarkéer klarar livet flera kilometer under marken genom att äta koloxid (Times of India bland annat).
Till sist kan nämnas att en av de mest uppmärksammade forskningsstudierna i media världen över, som handlade om mikroplasters dödliga effekter på abborryngel, anmäldes för misstänkt forskningsfusk en kort tid efter att den hade publicerats i vetenskapstidskriften Science. Uppsala universitets egen första förberedande undersökning friade forskarna, men en expertgrupp vid centrala etikprövningsnämnden har ännu inte sagt sitt.