Manliga nätverk vägen till makt
Ska man komma in i bolagsstyrelserna gäller det att ta sig in i de manliga nätverken som fortfarande styr näringslivet, säger Wenche Rolfsen, styrelseproffs som talade inför Handelskammarens nätverk för kvinnliga styrelseledamöter.
Nätverk, Åsa Grönlund berättar för Suzanne Bergman och Ingeger Nyberg om sin syn på styrelseledamöter
Foto: Rolf Hamilton
Kompetens är ett viktigt redskap för att få en plats i styrelserummet. Men en nästan lika stor del handlar om att ta sig in i rätt (manliga) nätverk.
- Nätverk för kvinnliga styrelseledamöter kan vara bra för att stötta varandra och utbyta erfarenheter. Men styrelseposter får man fortfarande i de manliga nätverken. Så krasst är det, säger Wenche Rolfsen, styrelseproffs som hyrts in som föreläsare vid nätverksträffen.
Signalerna från den rödgröna oppositionen att lagstiftning kan bli en möjlig väg för att rätta till obalansen i bolagsstyrelserna har uppenbarligen oroat näringslivet. Och det nätverk för kvinnliga styrelseledamöter startat kan ses som ett sätt att mota kraven på lagstiftning.
- Vi tycker att styrelsens sammansättning är en ägarfråga. Och lagstiftning är fel väg att gå, säger Mats Lindquist, regionchef på Handelskammaren.
Också Företagarna i Uppsala oroas av kvoteringsdiskussionerna.
- Att ägarna inte förstår att de förlorar affärsmässigt på att inte utnyttja kvinnors kompetens är dumt. Men det är likt förbaskat deras ansvar. Vad är nästa steg att kvotera in invandrare, eller långa personer? säger Stefan Hanna, ordförande för Företagarna i Uppsala.
Åsa Grönlund, som leder nätverket, säger att det finns en outnyttjad kompetens hos kvinnor i näringslivet.
- Vi är alla drivna, mycket kompetenta kvinnor som kommer att bli en tillgång i styrelserummet, säger Åsa Grönlund.
Idén till att starta nätverket kom i samband med Handelskammarens diplomutbildning för styrelseledamöter i höstas. En majoritet av dem som gick igenom kursen var kvinnor.
Tanken är att nätverket för de kvinnliga styrelseledamöterna ska ha fem-sex träffar per år med en kombination av speed dating och föreläsningar.
Om det också betyder att rekryteringen av kvinnor till bolagsstyrelserna ökar återstår att se. För som Wenche Rolfsen säger, det räcker inte med att delta i de kvinnliga nätverken, man måste ta sig in i de manliga för att få in en fot i dörren.
Hennes råd är att försöka skaffa en mentor som man kan rådfråga i konkreta frågor samt att börja med att söka styrelseposter i mindre bolag inom ens eget kompetensområde.
- Men för att få fler kvinnor i styrelserna måste man först få fler kvinnor i ledande positioner i företagen. För en viktig merit är att man har suttit i en ledande position tidigare, säger hon.
Hon har också erfarenhet av de norska reglerna som innebär att börsbolagen måste ha minst 40 procent kvinnor i sina styrelser, annars kan de avnoteras. Men det är inget som hon vill se i Sverige.
- Det som hänt där är att visst har man fått upp andelen kvinnor i styrelserna. Men det är samma kvinnor som sitter i alla styrelserna. Så de kan ha över 20 styrelseuppdrag. Och frågan är om det är så bra, säger Wenche Rolfsen.
En av kvinnorna i nätverket är Suzanne Bergman, verksamhetschef på Mälargården Rehab Center i Sigtuna.
- Jag skulle tänka mig att rekrytera fler kvinnor till styrelsen där, om jag hittar några i nätverket. Det skulle behövas, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter