Han är vit, i medelåldern, utan synlig funktionsnedsättning och ofta underförstått heterosexuell. Han har makt och auktoritet och är dessutom aktiv, antingen inom näringslivet, som yrkesperson eller som en sportperson. Så ser han ut - mannen i medierna.
Den här bilden av män målar Maria Jacobson upp. Hon är mediekritiker och har tillsammans med journalistikforskaren Maria Edström genomfört flera studier på hur män porträtteras i medier. Maria Jacobson konstaterar att det alltid finns undantag från den generella bilden, men när det gäller just bilden av män i medier finns få avvikanden.
– Män som porträtteras i medierna är ofta stereotyper för maskulinitet, säger Maria Jacobson.
Hon tror inte medier gör ett aktivt val i hur de väljer att skildra män. Det sker på slentrian. Men genom att välja på slentrian väljs oftast det som ligger närmst i tanken och det är stereotyper.
– Det är lättare att göra som man alltid har gjort. Både medier och reklammakare väljer också det som är gångbart. Det mottagaren kan identifiera sig med, säger Maria Jacobson. Även Tomas Gunnarsson, som kallar sig själv för genusfotografen och driver en blogg med samma namn, bekräftar bilden av hur män porträtteras i medier.– Män ska hålla på med något och inte låtsas om kameran. Kvinnor tas oftast ur sitt sammanhang och ska vara dekorativa. På så sätt får män behålla sin kompentens medan kvinnor inte får det, säger han.
Genom åren har mannen i medierna bytt kostym. När Maria Jacobson och Maria Edström inledde sina studier 1992 var mannen som syntes i medier ofta en man i kostym, exempelvis en vd eller expert. När kvinnorna sedan gjorde om studien tio år senare hade det tillkommit en ny typ av man. En objektifierad och mer sexualiserad man som tilläts bry sig om sitt utseende och sina kropp. Den metrosexuella mannen hade gjort entré.
Den här bilden dök upp under 1980-talet och fick fäste under 90-talet. Då etablerades kalsongmodeller och manliga supermodeller. Den sexualiserade mannen fick fäste, men ändå fanns och finns än i dag en tydlig skillnad mellan sexualiserade män och sexualiserade kvinnor.
– Män är fortfarande inte sexobjekt. De ska inte bjuda in till något utan ge ett mer kraftfullt intryck, säger genusfotografen, Tomas Gunnarsson.
I sin blogg har han konstaterat att män tenderar att anamma en speciell blick, en mordisk blick. – Det handlar om att män ska vara herre på täppan. Den maskulina mannen är den överlägsna medan vi på botten hittar den feminina och undergivna mannen. Mannen ska visa dominans och upplevas som att han står över dig som betraktare, säger Tomas Gunnarsson.Han anser att det handlar om vem som får titta på vem. Det går att jämföra med att kvinnor ofta att ler på bild. Enligt Tomas Gunnarsson handlar det om att i ”receptet” för att vara feminin ska man behaga.
Det finns de som hävdar att i takt med att allmänheten blir mer medveten om genus och jämställdhet minskas antalet stereotyper i medierna. Det håller inte Tomas Gunnarsson med om.– Jag förstår inte vad de menar. Det har blivit värre. Det känns som att allt just nu har dragits till sin spets. Vi har aldrig haft en sådan tunn gräns mellan populärkultur och porr som vi ser i dag, säger han.
Maria Jacobson hävdar att medierna har en förkärlek för stereotyper. Det är viktigt för medier att särskilja män och kvinnor och visa dem som olika. Det här tror hon beror på att könsnormer verkar som en stabiliserande funktion i samhället och de blir trygga att luta sig mot. – Vissa säger att vi lever i en föränderlig tid men när det gäller könsnormer är de väldigt stabila. Medierna skulle kunna göra mer än vad de gjort för att förändra de här bilderna de förmedlar. Exempelvis genom att göra ett annat urval av personer som skildras och genom att ta andra bilder, säger hon.Det krävs mycket lite för att en könsnorm ska brytas. Det kan handla om frisyr, röstläge eller kroppshållning. Men kanske vill inte medierna att bilderna ska misstolkas? En man som fotografen eller journalisten uppfattar vara i vit, i medelåldern, utan synlig funktionsnedsättning och heterosexuell vill han eller hon också porträttera på det viset, så att mottagaren inte ska kunna göra en misstolkning. Tomas Gunnarsson håller med om teorin och tror dessutom att många medier ofta ser sin mottagare som en heterosexuell man, det är därför vi exempelvis inte ser bilder på män som svankar. Han understryker dock att det inte är riktigt så enkelt.– Om man ser till en tidning som främst riktar sig till kvinnor så syns samma könsmönster där. Nästan alla bilder bekräftar samma könsmönster, säger han.
Tomas Gunnarsson vet inte hur bilden av män kommer att utvecklas, men han är en smula positiv.
– Könsstereotyperna kan inte bli så mycket värre än vad de är nu. Men de extremt konservativa och sexistiska bilderna vi ser i dag kanske är en motreaktion på att människor i allmänhet blir mer genusmedvetna. Det är kanske patriarkatets sista dödsryckning i bildform.
Han tror att motreaktionen grundar sig i människans oro för instabilitet. Han säger att när någon haft makt så länge som män skapas det oro när någon vill utmana den.