När Chavez uppenbarar sig efter sin död så kan man vänta sig det mesta. President Maduro har, förmodligen i samförstånd med högre makter, också flyttat på julen. Den ska nu inträffa i god tid före lokalvalen den 8 december. På så sätt kan, händelsevis, också offentliganställda venezolaner få ut sin traditionella trettonde månadslön lagom till valet – och därmed bli mer välvilligt inställda till regeringen.
Att flytta på julen försökte så vitt jag vet inte ens Argentinas fascistiskt anstrukne diktator Juan Perón göra . Däremot påminner det kultiska draget i minnet av Hugo Chavez inte så lite om den närmast helgonbetonade dyrkan som ägnades Peróns döda hustru Eva eller Evita. Auktoritära eller totalitära regimer i trångmål spelar ibland ut också det religiösa kortet.
I Venezuela hålls dock val – även om oppositionen ifrågasätter Maduros myckeet knappa valseger i våras, efter Chávez bortgång. Men alla ser att regimen befinner sig i svårt trångmål. Inflationen ligger kring 50 procent och trots att landet är en av världens ledande oljeproducenter och borde vara rikt så råder brist på alla sorters basvaror, från matolja till mjölk, ris och toalettpapper. När varor dyker upp i butikerna utbryter kravaller, som landets medier är förbjudna att skildra. I stället tvingas alla tv-kanaler sända programmet Sanningens nyheter, med helt annan information.
En fabrik för just toalettpapper togs nyligen över av Nationalgardet, som om det skulle kunna öka produktionen. En kedja för elektriska apparater, Daka, anklagades för att ta ut överpriser och regeringen fastställde nya priser, tydligen i tron att inflation kan bekämpas med dekret. Några dussin butikschefer arresterades för ocker och regeringen uppmanade till plundring av Dakas butiker. Nästa steg blir, enligt Maduro, att samma politik utsträcks till andra varor som skor, leksaker och mobiltelefoner. Den logiska slutpunkten är att regeringen själv driver företagen och kontrollerar priserna. Det har aldrig fungerat förut.
En regering som uppmanar till plundring är desperat. Och att förbjuda prishöjningar är i princip detsamma som att slå sönder tryckmätaren på en ångmaskin. Det kan gå bra en kort tid, kanske fram till den tidigarelagda julaftonen, men katastrofen blir bara mer omfattande för varje desperat åtgärd. Om valen inte tillåts tvinga fram en ny politik eller en ny ledning så kan mannen som flyttade på julen själv flyttas bort av militären.
Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör