Det framgår av en internationell studie, ledd från Uppsala universitet, som publiceras i vetenskapstidskriften Nature Communications.
– Upptäckten var så förvånande att vi först var alldeles mållösa. Tidigare studier har visat att dna-bitar som kallas transposoner kan hoppa från en art till en annan, men den här sortens parasitära rundmaskar har hittills bara trotts infektera däggdjur, säger forskaren Alexander Suh vid Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, som har lett studien.
Enligt forskaras beräkningar visar ”mask-transposonerna” i arvsmassan hos papegojor, kolibrier, manakiner och ytterligare några fågelgrupper att parasitmaskinfektioner måste ha varit mycket vanliga hos deras förfäder i stora delar av tropikerna för 25 till 17 miljoner år sedan.
– Däremot är det inte troligt att dessa forntida parasitmaskar angrep däggdjur vid den tidpunkten eftersom det i dag inte finns några motsvarande spår av dem i några däggdjurs arvsmassor, säger Alexander Suh.
Motsvarande dna-sekvenser finns dock i parasitära rundmaskar, spridda av myggor och bromsar, som i dag infekterar människor och orsakar sjukdomen elefantiasis och en allvarlig ögonsjukdom.
– Vår studie talar för att parasitära rundmaskar har bytt värddjur från fåglar till däggdjur. Det är inte ovanligt att infektionssjukdomar hos oss människor från början drabbat andra värddjur. Fågelinfluensa och hiv är ett par exempel på detta, säger Alexander Suh.