Maskning en del av jobbet

63 procent av alla anställda maskar på jobbet. Detta enligt en undersökning från det USA-baserade managementföretaget salary.com som tillfrågat 2 000 personer inom en rad yrken. Enligt rapporten ägnar nordamerikanerna 1,7 timmar av sin arbetsdag åt andra aktiviteter än att jobba.
För arbetsgivarna innebär maskningen gigantiska förluster. Översätts USA-siffrorna till svenska förhållanden innebär de att den som tjänar 25 000 kronor i månaden får ungefär 5 000 kronor i lön utan att prestera ett enda dugg.
Bland dem som drar benen efter sig på jobbet består den vanligast avkopplingen av att kika på olika webbsajter. Därefter kommer fritidspräglat umgänge med kollegerna och på tredje plats att uträtta privata ärenden på arbetsgivarens bekostnad.

Internet har blivit rena mardrömmen för nitiska chefer. Enligt it-företaget Surfcontrol förlorar företag i Australien 28 miljarder kronor om året bara på de anställdas nyttjande av Facebook. Detta har många arbetsgivare upptäckt och börjat spärra sajter som Facebook.
Men det finns även förespråkare av maskning som menar att till exempel skvaller mellan kolleger och ett visst mått av slösurfande ger välbehövliga pauser som får folk att jobba bättre.
Vad beror det då på att folk maskar? Enligt undersökningen från salary.com är det här de vanligaste svaren:
1/ Har för lite att göra.
2/ Behöver bryta långa arbetsdagar med pauser.
3/ Tycker att lönen är för låg.
4/ Har tråkiga arbetsuppgifter.

Roland Paulsen som ska doktorera på en studie om maskning vid Uppsala universitets sociologiska institution håller på att undersöka folks motiv till att ägna sig åt fritidssysslor på jobbet. Han har börjat intervjua maskare och säger att en del anger politiska skäl.
- Det kan vara ett sätt att ifrågasätta den arbetslinje som råder i det svenska samhället. Det finns en gör-rätt-för-dig-mentalitet med rötter i det lutheranska 1600-talet som lever kvar än i dag. Det spelar inte så stor roll vad man gör, det viktiga är att man gör något, säger Roland Paulsen.
Han tycker inte det är givet att det är fel att maska.
- En del av dem jag intervjuat har goda moraliska skäl till det. En person som arbetar på en reklambyrå angav som orsak att han jobbar med att skapa behov hos folk de inte hade tidigare. En annan var projektanställd och skulle bli av med uppdraget när det var slutfört, därför jobbade han långsamt.
Roland Paulsen ser vissa fall av maskning som en individuell lösning på ett strukturellt problem.
- Produktionen blir allt effektivare och för att folk ska ha något att göra skapas vissa jobb som det är svårt att se meningen med. Det vore ibland bättre att dra ned på arbetstiden än att ha folk fastlåsta vid arbeten de egentligen inte vill ha.

Skulle inte standarden sänkas om folk jobbade mindre?
- Det beror på vilken standard man menar. Vi skulle bli av med möjligheten att välja mellan ett oändligt antal produkter, men det är en debatt som inte alls förs i Sverige i dag.

Maskning en del av jobbet

Brukar du maska på jobbet? Slösurfa, snacka skit med kollegerna eller trycka extra länge på toan? Då är du långt ifrån ensam.Maskning kan vara ett tecken på lathet men även en politisk handling, menar Roland Paulsen som forskar i ämnet vid Uppsala universitet.