De allmänna råd om maten till äldre som finns togs fram för ett decennium sedan och vård- och kökspersonal har länge velat se en modernisering. Mycket har hänt på tio år. I dag står inte bara näringsinnehållet högt på listan. Även sådant som valfrihet och trivsel är mer i fokus.
- Maten behöver vara rik på både näringsämnen och kalorier. Ett problem inom äldreomsorgen är att de äldre inte får i sig tillräckligt med mat så att de behåller vikten. I genomgången kommer vi att sammanfatta den vetenskap som finns fram till nu, säger Lena Björck, som är nutritionist vid Livsmedelsverket.
För att äldre ska få aptit och äta tillräckligt så måste maten vara lockande. Det innebär att den ska dofta och smaka gott och se god ut på tallriken. Själva måltidssituationen ska också vara ordnad och trevlig.
- Många äldre vill kunna påverka valet av mat. Sådant har blivit allt viktigare på senare tid. Det ökar de äldres livskvalitet så att de trivs med livet och får lite guldkant på tillvaron, då äter de bättre, säger Lena Björck.
I det finns också lite av ett rättviseperspektiv. En människa som inte kan laga sin egen mat tvingas lägga över ansvaret på någon annan. Då har också han eller hon rätt till en bra måltid.
Vissa äldreboenden arbetar redan som Livsmedelsverket önskar. Eriksdalsgården i Luthagen är ett. Här är maten viktig. Äldreboendet har just bytt matleverantör för att höja kvaliteten.
- Vår tidigare leverantör hade inte bra mat. Nu har vi ytterst sällan problem. Vi köper lunch och middag från ett företag på flygflottiljen och värmer den här. Det ger en god doft i lokalerna som lockar våra äldre att äta, säger föreståndaren Karina Wouda.
För 85-årige Gunnar Dahlström, professor emeritus i medicin, är maten viktig. Han är blind på båda ögonen och måste ha hjälp när han ska äta.
- Som blind har jag inte så stor omgivning längre. Då betyder mat som doftar och smakar bra mycket, säger han.
Eriksdalsgården är mån om att de äldre ska ha inflytande över måltiden. För Gunnar Dahlström innebär det att han kan äta på sitt rum och att han kan välja det han tycker bäst om på matsedeln. Och så finns utrymme för egna önskemål.
- Jag tycker ju mycket om ost så min dotter förser mig med det från Saluhallen. Det serverar personalen efter middagen, precis som jag vill ha det, säger han.
Enligt Livsmedelsverket varierar dock synen på äldrematen över landet. För att få den mer likvärdig måste alla som ingår i matkedjan vara med, från biståndshandläggare och kökspersonal till hemtjänst och vårdchefer.
- Det finns otroligt mycket kunskap som vi inte känner till och många goda exempel. Det ska vi samla ihop och lära oss av under de två år projektet pågår, säger Lena Björck.
Meningen är att de nya råden ska uppvärdera måltidspersonalens roll inom äldrevården och främja en dialog mellan alla inblandade yrkesgrupper. En utmaning blir att ge råd som även passar för äldre som kommer från andra kulturer och för personal från andra kulturer som arbetar inom omsorgen.
- Man måste veta att det ska vara senap till ärtsoppan och vilken sorts bröd som passar till hummus, säger Lena Björck.
Hur bra är matkvaliteten inom äldrevården?
- Ibland ringer oroliga anhöriga och undrar om det ska vara risgrynsgröt varje lördag och om det är bra mat. Jag tror inte att det är näringsinnehållet i maten som är det störst problemet. De nya råden behövs för att påminna om att hela måltidssituationen ska respektera de äldre.