Det visar en studie bland drygt 71 000 medelålders och äldre kvinnor och män i Uppsala, Västmanlands och Örebro län, som publiceras i tidskriften European Journal of Epidemiology.
– Från flera tidigare gjorda studier vet vi att så kallad Medelhavskost kan ha en rad positiva hälsoeffekter, men vi är först att visa att den också verkar vara livsförlängande, säger forskaren Andrea Bellavia vid Karolinska Institutet.
Alla kvinnorna och männen i studien hade i utgångsläget besvarat en omfattande enkät om sina mat- och dryckesvanor. Utifrån svaren konstruerade forskarna en poängskala från 0 till 8 för hur mycket deras matvanor motsvarade en nyttig så kallad Medelhavskost.
Att äta relativt mycket frukt och grönt gav ett poäng, liksom att äta en hel del baljväxter och nötter, fullkornsprodukter, fermenterade mjölkprodukter och fisk, använda oliv- eller rapsolja i matlagningen och dricka måttligt med alkohol. När det gällde rött kött gällde det omvända, det vill säga att de som åt mindre mängder fick ”medelhavspoäng”.
Under de 15 år som deltagarna i studien följdes upp efter att ha besvarat enkäten dog nära 14 700 av dem. Den vanligaste dödsorsaken var någon hjärt-kärlsjukdom.
När forskarna närmare granskade vilka som avlidit fann de att dödligheten under de 15 åren varit betydligt högre bland kvinnorna och männen som fått låga poäng på den åttagradiga ”medelhavskostskalan” jämfört med bland deltagarna som hade mer ”medelhavslika” matvanor.
– Ju högre ”medelhavspoäng”, desto lägre var risken för att dö, i synnerhet i någon hjärt-kärlsjukdom, säger Andrea Bellavia.
Men inte nog med det. Det fanns också ett tydligt samband mellan hur ”medelhavslika” matvanor de som dött hade haft och deras ålder vid dödsfallet.
Varje ökning med ett poäng i medelhavsskalan innebar tre månaders längre överlevnad. Deltagare som hade fått fulla åtta ”medelhavspoäng” var i medeltal nära två år äldre när de dog än nollpoängarna med de minst medelhavslika mat- och dryckesvanorna.
Andrea Bellavia påpekar att en studie som denna, i vilka deltagarna själva valt sin livsstil och sina matvanor, inte kan bevisa att det är medelhavskosten i sig som är orsaken till den förbättrade överlevnaden.
– Det behövs nya, fördjupade studier för att undersöka vad som ligger bakom sambandet mellan Medelhavskost och förbättrad överlevnad. Men redan nu kan vi säga att det inte kan förklaras av att sådana kända ”friskfaktorer” som till exempel högre utbildning, rökfrihet och normalvikt skulle vara vanligare bland dem som har mer medelhavslika matvanor, säger Andrea Bellavia.