I marken hittas det medeltida Uppsala

PÄ S:t Johannesgatan pÄgÄr just nu ett grÀvarbete för att lÀgga ut nya vattenledningar. Men det Àr vad som ligger flera meter ner i marken som Àr det verkligt intressanta.

Malin Lucas berÀttar att de anvÀnder allt frÄn grÀvmaskiner till smÄ verktyg i sitt arbete.

Malin Lucas berÀttar att de anvÀnder allt frÄn grÀvmaskiner till smÄ verktyg i sitt arbete.

Foto: Fotograf saknas!

Uppsala2020-11-10 17:04

DĂ€r ligger nĂ€mligen rester av Uppsalas historia, hela vĂ€gen tillbaka till medeltiden.  

– Det Ă€r möjligt att den första bebyggelsen hĂ€r etablerades i slutet av 1300-talet. DĂ„ började mĂ€nniskor bo hĂ€r, berĂ€ttar Anna Ölund, arkeolog pĂ„ Upplandsmuseet.  

Hon Ă€r pĂ„ plats tillsammans med kollegan Malin Lucas. Eftersom hela Uppsala stad Ă€r en fornlĂ€mning kan lĂ€nsstyrelsen bestĂ€mma att arkeologer ska vara med nĂ€r det ska grĂ€vas. Det man undersöker Ă€r tidigare Ă„rhundradens marknivĂ„er. 

Med start i slutet av 1300-talet och början av 1400-talet ligger Ă„rhundradena som lager pĂ„ varandra i marken, sĂ„ kallade kulturlager. MarknivĂ„n har höjts sen de första husen byggdes, och Ă€r flera meter högre upp nu Ă€n den var för 600 Ă„r sedan. 

Anna Ölund förklarar att de hela tiden gör nya fynd i marken. Just nu grĂ€vs det pĂ„ S:t Johannesdagen, dĂ€r man ska lĂ€gga nya vattenledningar.
Anna Ölund förklarar att de hela tiden gör nya fynd i marken. Just nu grĂ€vs det pĂ„ S:t Johannesdagen, dĂ€r man ska lĂ€gga nya vattenledningar.

S:t Johannesgatan drogs fram pĂ„ 1700-talet. Tidigare lĂ„g dĂ€r hus och bostĂ€der.  

I marken har dĂ€rför arkeologerna hittat bĂ„de husrester och föremĂ„l. De har grĂ€vt fram bitar frĂ„n en 1600-talskakelugn och tysk keramik frĂ„n 1300-talet.  

Det kommer inte in nĂ„gon syre i de olika kulturlagren vilket bevarar organiskt material vĂ€ldigt vĂ€l. Vid denna utgrĂ€vning har man dĂ€rför bĂ„de kunnat hitta rester av flera hundra Ă„r gamla trĂ€vĂ€ggar, och föremĂ„l i bĂ„de trĂ€ och lĂ€der. Anna Ölund visar bland annat upp en sko frĂ„n 1400-talet. Trots att det gĂ„tt 600 Ă„r sen den anvĂ€ndes senast finns bĂ„de sulan och skons ytterdel kvar. Skon knöts pĂ„ ovansidan och kunde ocksĂ„ knĂ€ppas, berĂ€ttar hon.  

Ett av de mer intressanta fynden Ă€r en kam, som tros komma frĂ„n perioden 1350–1450. Kammen anvĂ€ndes pĂ„ den tiden bĂ„de som vanlig kam och luskam, dĂ„ ena sidan Ă€r tĂ€ckt av mĂ„nga smala taggar.  

Ett av fynden Àr en medeltida kam. PÄ ena sidan Àr den luskam och pÄ andra sidan vanlig kam.
Ett av fynden Àr en medeltida kam. PÄ ena sidan Àr den luskam och pÄ andra sidan vanlig kam.

– Det hĂ€r var utkanten av staden under början av 1400-talet. HĂ€r lĂ„g bostadshus och fĂ€hus och sĂ„ fanns det odlingsytor. Det sĂ„g ut som en liten bondgĂ„rd fast inne i stan. HĂ€r levde flera hushĂ„ll, förklarar Anna Ölund.  

Fynden Ă€r mer Ă€n bara rester frĂ„n en annan tid. De Ă€r ocksĂ„ en berĂ€ttelse om livet i Uppsala pĂ„ medeltiden, berĂ€ttar hon.  

– Vi fĂ„r mycket bĂ€ttre grepp om det hĂ€r omrĂ„det, som Ă€r ett omrĂ„de vi inte vetat sĂ„ mycket om tidigare. Vi har inte vetat vilken typ av bebyggelse som har legat hĂ€r och vi har inte vetat nĂ€r man började bo hĂ€r. Vi har inte hittat nĂ„got typiskt hantverksavfall hĂ€r i omrĂ„det, det betyder att det hĂ€r nog inte varit nĂ„gra hantverkskvarter.  

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!