DIREKTRAPPORT: Följ utvecklingen efter USA:s attack mor Syrien
LEDARE: "Opålitligheten finns nu i väst"
Han befinner sig just på en reportageresa i Irak för att skildra de motsättningar mellan olika Irakiska grupper som kan blomma upp när slaget mellan koalitionen av rebeller och den irakiska armen, och terrororganisationen IS om staden Mosul är över.
USA:s bombning mot Assadregimen i Syrien tror han inte har någon regional betydelse.
– Det är också svårt att säga vad den kommer att betyda för utvecklingen i Syrien. Vi vet allt för lite ännu och mycket bygger på spekulationer, säger Joakim Medin.
Han och många andra är tagna på sängen av bombningarna. USA:s linje har ju tidigare varit att hålla sig utanför Syrienkriget.
– Gasattacken var en fasansfull massaker. Men de flesta är ändå överraskade av de amerikanska bombningarna. Frågan är om det rör sig om en enskild attack för att sätta ned foten eller om det kommer att eskalera.
Rör det sig om en enskild attack, tror Joakim Meden att det hela kan leda till samtal som kan komma att handla om att avveckla eventuella lager av kemiska stridsmedel som Assadregimen kan ha gömt undan.
– Om det hela eskalerar till en konflikt mellan USA och Ryssland kan det sluta hur som helst - med en regelrätt sammandrabbning, säger han.
Förändrar bombningarna något för situationen på marken i Syrien?
– Det tror jag inte. Är det en markering så kan den ju fungera på så sätt att regimen förstår att det inte är acceptabelt att använda sig av gas. Regimens stridskrafter kan också tillfälligt försvagas. Det flygfält som bombades ska ha varit viktigt för regimens flygvapen. Samtidigt kan den lucka som uppstår troligen lätt fyllas av Ryska stridskrafter, säger Joakim Meden.
Han tycker den gasattack som föranledde USA:s bombning är märklig med tanke på att regimen, som anses stå bakom den, vunnit mycket mark under det senaste året.
Hur påverkas kampen mot IS?
– Det vet jag inte. Kanske tillfälligt. På sikt tror jag inte det här gynnar dem alls.
Och Assadregimen, kan den sitta kvar?
– Det är svårt att säga. Jag tror, och många europeiska länder också, att regimen kanske måste sitta kvar under en övergångsperiod för att bevara stabiliteten. Erfarenheterna från Irak och Libyen visar att det lätt blir ett politiskt och militärt kaos med inbördeskrig som följd om en regim faller utan att det finns en stabil övergångsregering som tar vid. Det vill alla försöka undvika. Men på sikt måste Assadregimen bort, säger Joakim Melin.
lennart.lindstrom@unt.se