Mer besparingar kan vänta Akademiska

Akademiska sjukhusets samlade underskott för de senaste tio åren är 1 026 miljoner kronor. Prognosen för i år lutar mot minus 120 miljoner. Underskotten drabbar de flesta avdelningar.
- Orsakerna är främst att vi har en åldrande befolkning som hela tiden kräver mer vård. Men vi har inte en motsvarande ökning av skatteutvecklingen, säger ekonomidirektör Margareta Tufvesson.

Nya och dyrare behandlingsmetoder driver upp kostnaderna. Samtidigt stiger kostnaderna för läkemedel kraftigt.
- Vi får en årlig kostnadsuppräkning för det. Men den räcker inte. Många nya läkemdel är mycket dyra och det får vi ingen kompensation för.

Så här har det ju varit de senaste tio åren. Man kan tro att ni det bara låter det fortsätta?
- Självklart inte. Vi jobbar hela tiden med olika rationaliseringsprogram men vi har inte lyckats göra tillräckligt. Jag tror att det skulle vara möjligt att nå ett positivt resultat om man bättre kunde förutse vad man ska utföra. Men det är svårt, säger Margareta Tufvesson.
Hur verksamhetscheferna vid Akademiska ser på situationen är oklart. Flertalet vill inte uttala sig om ekonomin. Brita Winsa, chef för neurodivisionen, är ett undantag. Hon anser att det inte finns något "rätt" svar på vad vården ska kosta.
- Min uppfattning är att den finansiering vi har nu inte räcker. Vi måste vi ta emot alla patienter och ge dem vård. Det finns många oförutsedda kostnader och det gör det svårt att veta hur stor budget vi behöver. Men det finns nog utrymme för oss att arbeta mer effektivt, säger hon.

Skulle en privat vårdgivare klara jobbet bättre?
- Den privata vården är bra på att skapa flöden när det gäller enklare typ av vård. Men frågan är mer komplex än så. Den stora delen av vår verksamhet är avancerad specialistvård som kräver mer resurser som dyra mediciner och avancerad teknik, säger hon.

Margareta Tufvesson anser att de flesta storsjukhus i landet är i samma situation som Akademiska.
Hon får stöd av Stefan Ackerby, chefsekonomen vid organisationen Sveriges Kommuner och Landsting.
- Kostnadsökningarna har varit ett problem för universitetssjukhusen under lång tid. Så ser det ut också internationellt. Sjukvården har många olika processer, det gör den svår att förutse och planera, säger han.
Ett stort problem är också att de som ska styra och finansiera vården inte har samma koll på verksamheten som de som utför den.
- Och det gäller både privat och offentlig vård. USA är ett praktexempel. Amerikansk sjukvård är fruktansvärt dyr.

Bengt von Zur-Mühlen, ordförande i Läkarförbundets lokalavdelning i Uppsala, anser bestämt att vården är underfinansierad i hela landet och det är riksdagen som måste ta tag i frågan.
- Man bygger rondeller och motorvägar i det oändliga men sjukvården som är högprioriterad bland vanligt folk får inte kosta. Jag anser att man måste omdisponera medel från andra sektorer i samhället till sjukvården. Samtidigt som man skapar en mångfald av vårdgivare, säger han.
Om tio procent av verksamheten tas bort vid Akademiska tror inte Bengt von Zur-Mühlen att sjukhuset kan leverera den vård skattebetalarna förväntar sig.
- Köer och väntetider ökar. Vi klarar inte vårdgarantin. Utvecklingsarbetet får stryka på foten och det drabbar hela verksamheten. Vissa går redan i dag på knäna, säger han.