Det visar forskarna Fredrik Ahlsson och Maria Lundgren vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger vid Auckland university i Nya Zeeland i en studie sin publiceras i tidskriften Paediatric and Perinatal Epidemiology.
– Våra resultat stärker argumenten för att sätta igång förlossningen på konstgjord väg när graviditeten dragit ut så mycket över tiden att den annars skulle bli längre än 42 veckor, säger Fredrik Ahlsson.
Studien bygger på uppgifter från det svenska medicinska födelseregistret om vikten och BMI-värdena för drygt 211 000 blivande mödrar. Uppgifterna hade samlats in när kvinnorna gjorde sitt första besök vid mödravårdscentralen, innan själva graviditeten nämnvärt kunde ha påverkat deras vikt.
Av dessa blivande mödrar hade var åttonde varit överburen när hon föddes, dvs fötts efter en utdragen graviditet på mer än 41 veckor. Resten var födda i normal tid någon gång mellan vecka 37 och 41.
Forskarnas analys visar att kvinnorna som hade fötts efter en utdragen graviditet i genomsnitt vägde mer, hade högre BMI-värden och oftare var överviktiga och feta än kvinnorna som hade fötts efter en normallång graviditet.
Allra tydligast var detta för kvinnorna som varit kraftigt överburna och fötts under den 43:e graviditetsveckan eller ännu senare. De vägde i genomsnitt ett kilo mer och hade 0,3 kilo högre BMI-värde än kvinnorna som var födda efter normallånga graviditeter.
– Skillnaderna i vikt och BMI-värden är visserligen ganska små, men de ledde ändå till att övervikt och fetma var betydligt vanligare bland kvinnorna som varit kraftigt överburna jämfört med bland kvinnorna som hade fötts efter mycket långa graviditeter. Det rör sig om riskökningar i storleksordningen 12 till 13 procent, säger Fredrik Ahlsson.
Vad är själva grundorsaken till sambanden mellan utdragna graviditeter och ökad vikt i vuxen ålder?
– Det vet vet vi inte, men liknande samband mellan överburenhet och högre vikt, mer kroppsfett och ökad förekomst av fetma har även setts i studier på barn och ungdomar. En hel del talar för att själva den förlängda tiden i livmodern kan ge bestående effekter på ämnesomsättningen. Men det kan också vara så att ärftliga, genetiska faktorer både bidrar till överburenhet och ökad kroppsvikt, säger Fredrik Ahlsson.
Har forskarna några särskilda råd till kvinnor och män som är födda efter mycket utdragna graviditeter?
– Nej, bara att följa de generella råden om att tänka på vad och hur mycket man äter och se till att få tillräckligt med motion, säger Fredrik Ahlsson.