Mer udda forskning
Manliga kirurger Àr i allmÀnhet bÄde lÀngre och snyggare Àn manliga medicinare, enligt en studie vid Universitetssjukhuset i Barcelona.
Studien omfattar 24 slumpmÀssigt utvalda lÀkare, alla medelÄlders mÀn, pÄ sjukhusets kirurg- respektive medicinkliniker plus fyra manliga skÄdespelare som spelat kirurger eller medicinare i lÄngfilmer eller TV-serier.
Alla lÀmnade uppgifter om sin lÀngd och ett fotografi av sig sjÀlva. Fotona presenterades sedan för en kvinnlig testpanel, som betygsatte dem efter en sjugradig "snygghetsskala".
Resultaten visar att kirurgerna var i genomsnitt hela sju centimeter lÀngre Àn medicinarna. Kirurgerna snygghetspoÀng, 4,39, var ocksÄ klart högre Àn medicinarnas 3,65. Allra snyggast bedömds dock skÄdespelarna vara, oavsett om de spelat kirurger eller medicinare.
Ett par möjliga förklaringar till resultaten, enligt de fyra lÀkarna som gjort studien, Àr att kirurger ofta anvÀnder trÀskor som fÄr dem att se lÀngre ut Àn de verkligen Àr medan medicinarna tvÀrtom verkar kortare eftersom de tyngs ner av sina tunga stetoskop. Dessutom spekulerar de om att den rena och svala miljön i operationssalarna befrÀmjar ett hÀlsosamt utseende.
LÄga förvÀntningar gör danskarna lyckliga
à r ut och Är in toppar danskarna listan över Europas lyckligaste folk. Att danskarna inte har sÄ stora förvÀntningar kan vara en viktig förklaring, hÀvdar tre danska forskare.
Under mÄnga Är har i den sÄ kallade Europabarometern varit klart nöjdare Àn till exempel finnar eller svenskar, ja faktiskt allra nöjdast i Europa.
I sin analys gÄr forskarna igenom tÀnkbara orsaker till detta. De förkastar i tur och ordning sÄdana "förklaringar" som danskarnas hÄrfÀrg ("blondiner Àr gladare"-hypotesen), annorlunda gener, matvanor, familjeliv, hÀlsa och blomstrande ekonomi. Danskarnas hÀlsa Àr till exempel klart sÀmre och medellivslÀngd klart lÀgre Àn bÄde finnarnas och svenskarnas.
Efter att ha avslutat genomgÄngen Àr forskarnas slutsats att tvÄ faktorer sticker ut som viktigare Àn andra till att danskarna kÀnner sig sÄ lyckliga.
Den ena Ă€r att de levt i ett stĂ€ndigt lyckorus efter EM-guldet i fotboll 1992. Den andra att danskarna i Europabarometrarna genomgĂ„ende brukar ha lĂ€gre förvĂ€ntningar pĂ„ framtiden Ă€n till exempel finnar och svenskar â och dĂ€rmed löper lĂ€gre risk att bli besvikna och frustrerade nĂ€r de inte infrias.
SÄ ett tips inför det nya Äret kan kanske vara att sluta hoppas pÄ att det ska bli bÀttre Àn det gÄngna.
Mycket kÀnslor kan skada hÀlsan
För mycket kÀnslor kan vara hÀlsovÄdliga, Ätminstone om man Àr rollfigur i nÄgon av Shakespeares. Det visar en genomgÄng som den engelske lÀkaren Kenneth Heaton gjort av mÀstardramatikerns pjÀser och poem.
I dem intrĂ€ffar tio dödsfall â varav tre pĂ„ scenen â till följd av sorg och ytterligare 39 dödsfall utlöses av starka kĂ€nslor. I 18 fall rapporteras övergĂ„ende medvetslöshet efter starka kĂ€nsloutbrott och i ytterligare 13 fall Ă€r rollfigurer nĂ€ra att svimma.
"Har Shakespeare ett budskap till dagens lÀkare? Jag tror det. Underskatta aldrig kÀnslornas makt nÀr det gÀller att störa kroppsliga funktioner", skriver Kenneth Heaton.
SÄ jobbar vi med nyheter LÀs mer hÀr!