Mikrobiolog miste jobbet på SLU
Mikrobiologen Christer Signäs på Lantbruksuniversitetet i Uppsala har just förlorat sitt jobb. Det är han inte ensam om. SLU säger upp 230 av sina anställda. För mig ordnar det sig nog. Jag tänker bli gymnasielärare, säger Christer Signäs.
Mikrobiologen Christer Signäs, en av 230 sk övertaliga på SLU.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Gymnasielärare
Den chansen tar 51-årige Christer Signäs, som i dagarna börjar studera på lärarprogrammet vid Högskolan i Gävle.
— Studierna är på helfart på distans. Jag är i Gävle två dagar varannan vecka och läser sedan hemma.
Han tror att chanserna att få arbete som gymnasielärare i kemi och biologi och möjligen också matematik är goda.
— Fast nåt jobb i Uppsala blir det inte i början. Jag får väl göra som min fru, när hon var ny lärare: börja tjänstgöra utanför Uppsala och så småningom arbeta mig inåt stan.
Gymnasieskolor på pendlaravstånd för en Uppsalabo finns till exempel i Gimo, Tierp, Enköping, Märsta och Sala.
Forskade i mikrobiologi
Christer Signäs disputerade i mikrobiologi vid Uppsala universitet 1985. Samma år fick han också sin första anställning, ett forskarvikariat, på Sveriges lantbruksuniversitet. 1987 blev han tillsvidareanställd som forskare. Med årens lopp har han forskat mindre, undervisat mer och till slut även börjat administrera.
- Nu är jag programstudierektor, lärare och IT-samordnare vid Institutionen för mikrobiologi. Forskningen har jag slutat med - och därför har det inte varit aktuellt att försöka söka forskningsmedel för att kunna fortsätta arbeta vid SLU, säger han.
Frustrerande
Muntligt varsel om uppsägning fick han redan i mars. Den skriftliga uppsägningen kom i början av juni. Någon direkt kris har han inte hamnat i på grund av uppsägningen, säger han.
— Men det var frustrerande först, innan jag visste att jag kom in på lärarprogrammet. Nu ska det bli spännande att studera igen.
Christer Signäs tillhör SACO. Ombudsman och vice ordförande för SACO på SLU är Robert Andersson.
- För de äldre bland de övertaliga löses uppsägningarna med pensionsavtal. I några fall kan personer som är övertaliga på en arbetsplats omplaceras till en annan. För övriga handlar det om ett års uppsägningstid. Då kan man få utbildning med bibehållen lön. Är man ändå arbetslös efter uppsägningsåret får man som statligt anställd, så länge man har A-kassa, ekonomisk täckning för 80 procent av den månadslön man hade, säger Robert Andersson.
Bland de övertaliga finns ett tiotal professorer, alla i slutet av 50-åren eller äldre.
— Alla är befordringsprofessorer, ingen är rekryterad som professor till sitt forskningsområde, säger Robert Andersson.
De doktorander, som blir utan handledare, när professorerna måste gå, får hitta nya handledare, i något fall kan en uppsagd professor dock behålla just doktorandhandledningen.
Uppsägningarna drabbar också dem som handlägger dem.
— En av handläggarna är själv uppsagd, en annan blir omplacerad. Inte så genialt just under den här processen, säger Robert Andersson.
Fakta:
SLU har redan dragit ner sin personalstyrka i samband med tidigare sparkrav. Den nu aktuella övertaligheten handlar om 230 personer. Det motsvarar 190 sk årsarbetskrafter och utgör 7 procent av universitetets personal.
Av de 230 personerna, som räknas som övertaliga i rationaliseringsarbetet på SLU, har ett 100-tal hittills meddelats beslut om uppsägning.
Så jobbar vi med nyheter