Under finanskrisen 2008 utraderades ungefär en fjärdedel av dem. Men sex år senare är de tillbaka och de är fler än någonsin. Lagom till jul presenterade tidningen Veckans Affärer listan på de svenska miljardärerna, de som har tillgångar på mer än en miljard kronor. Till antalet är de nu 147 stycken och att steg för steg gå igenom listan ger en god bild av det svenska samhället, av vad som gett oss vårt välstånd och om vad som kommer att göra att Sverige behåller sin position som ett rikt land.
Under 1970- och 1980-talet var Märta Philipson, änka till ”bilkungen” Gunnar Philipson, år efter år Sveriges rikaste, det vill säga hon hade den högsta taxerade förmögenheten. Hon hade pengarna på banken, oftast några hundra miljoner som hon deklarerade för och betalade skatt på årligen. Finansfamiljer med aktieförmögenhet ingick då inte i statistiken, men den framväxande aktiehandeln i kombination med skattereglerna gjorde listorna mer och mer obsoleta.
Sedan 1990-talet är det den samlade förmögenheten som mäts, och sedan dess heter också Sveriges rikaste Kamprad, Rausing (Tetra Pak), Persson (H&M) och Ax:son Johnson. Dock inte Wallenberg eftersom den familjen har sin förmögenhet i stiftelser. Wallenberg anses alltjämt mäktigast i svenskt näringsliv eftersom stiftelserna kontrollerar bolag med ett sammanlagt börsvärde på cirka 2 000 miljarder kronor, tack vare att en stor del av innehavet är röststarka A-aktier.
Högst på listan 2014 ligger Ingvar Kamprad (Ikea) med 550 miljarder i förmögenhet, följd av Stefan Persson (H&M) med 215 miljarder och Hans Rausing med 89 miljarder. Dessa står i särklass, särskilt som de alla har ett antal familjemedlemmar som också är miljardärer. Men längre ner på listan händer det saker. De senaste åren har grundare till internetföretag som Spotify (musik), Betsson (online-casino) och Mojang (Minecraft) tillkommit.
Vem behöver så mycket pengar, kan man fråga sig. Internetentreprenörerna bidrar ju inte med sina uppfinningar till samhället genom nya fabriker med tusentals jobb, snarare jobbar de upp sin idé, säljer av och stoppar allt i egen ficka. Men detta är en bild som är på väg att förändras.
Niklas Zennström (Skypegrundare, god för tio miljarder) är en förebild för sina yngre kolleger. Han talar om Unicorns (amerikansk benämning på nya företag som når en omsättning på en miljard dollar) och att Sverige är tredje bäst i världen (efter USA och Kina) på att ta fram sådana. Zennström använder sitt Skypekapital till att identifiera och investera i unicorns.
Internetföretagen ger också massor av jobb, bara inte i traditionella fabriker. Och förebilder betyder mer för det än några statliga innovationsinsatser. Så låt oss stötta dessa nya utmanare till finansfamiljerna och se till att de får efterföljare. Då är de också värda sin framgång. Ingen ifrågasätter nog heller om nummer 142 på listan är värd sina pengar, där finns nämligen fotbollsikonen Zlatan Ibrahimovic.