Det konstaterar Charlotte Bourner i sitt examensarbete på juristlinjen vid Uppsala universitet.
– Grundtanken är att om det finns egendom eller värden man fått genom att begå brottet ska de förverkas. Men det har vi bara sett i ett enda fall. Det vanligaste är att man utdömer en företagsbot. Men de beloppen är väldigt låga, också för återfallsförbrytare, säger Charlotte Bourner.
I ett exempel från 2009 hade Skanska tillstånd att ta sand från ett grustag. Man tog dock ut alldeles för mycket sand och fick för detta en företagsbot på 50 000 kronor, vilket motsvarar 13 kronor per ton man tagit för mycket. Försäljningspriset på sanden är 115–265 kronor exklusive moms per ton, beroende på vad den ska användas till. Och efter avdrag för fasta och rörliga kostnader kan man konstatera att företaget tjänat mellan 400 000 och 1 miljon kronor på sitt miljöbrott.
Ett problem Charlotte Bourner pekar på är att man inte tar någon hänsyn till företagets storlek när man sätter bötesbeloppet. Ett exempel på detta är att en blomsteraffär med 5,3 miljoner kronor i årsomsättning och som inte hade upprättat någon arbetsmiljöplan fick en företagsbot på 25 000 kronor. Samma belopp fick kärnkraftverket i Ringhals, med en årsomsättning på 5,3 miljarder kronor, betala då man under ett och ett halvt år inte hade någon säkerhetsrapport.
– Man kan fråga sig om det ligger i linje med den fara- och riskbedömning man ska göra enligt lagstiftningen. Det måste vara viktigare att ett kärnkraftverk har en säkerhetsrapport än att en blomsteraffär har en arbetsmiljöplan, säger Charlotte Bourner.
Mats Palm, chefsåklagare på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, säger att det handlar om att göra ett val mellan effektivitet och grundlighet i utredningarna.
– Vi har de senaste två åren ökat lagföringen med 120 procent på det här området. Och det är ett steg i rätt riktning. Målsättningen i lagstiftningen är att rättsförfarandet ska vara snabbt och i viss mån schabloniserat. Skulle vi blanda in förverkningar skulle det komplicera utredningarna, säger han.
Han håller dock med om att det är ett problem om företagen tjänar på att begå miljöbrott. Domstolarna är dock bundna av tidigare rättspraxis på området.
– Nu börjar man se miljöbrotten allvarligare än vad man gjort tidigare, och vi har lyckats få upp straffen något. Det går sakta, sakta i skärpande riktning. Men man hade önskat sig att det hade gått snabbare, säger Mats Palm.