– Att köpa ursprungsmärkt el leder inte till förändrad elproduktion och mycket av pengarna går rakt ner i elbolagens egna fickor, säger Sten Strömberg, tidigare vd för Uppsala El.
Vill man köpa miljöel av svenska elbolag blir priset oftast lite högre än om man köper vanlig el. UNT har undersökt vilken effekt valet av miljöel får – och vart pengarna går. Det finns många olika sorters miljöel på den svenska marknaden, men de flesta ingår i en av två kategorier:
• Ursprungsmärkt el, samt
• Bra Miljöval som kontrolleras av Naturskyddsföreningen.
Den kund som väljer ursprungsmärkt vattenkraftsel, som motsvarar nästan hela marknaden för miljöel i Sverige, bidrar i realiteten inte till miljöförbättringar visar UNT:s granskning. Det europeiska ursprungsmärkningssystemet EECS (European Energy Certificate System) bygger på att man som konsument ska kunna välja energislag och därmed ställa krav på producenterna att tillhandahålla mer av ett visst slags el, till exempel förnyelsebar el.
Sten Strömberg, tidigare vd för Uppsala El anser att systemet riskerar att lura kunderna.
– Sanningen är nog att ingen elproducent har ändrat produktionsform på grund av att kunderna valt ursprungsmärkt vattenkraftsel. Jag misstänker att det helt enkelt inte har haft någon effekt, säger Sten Strömberg.
Den ursprungsmärkta elen kommer oftast från den nordiska elbörsen Nordpool. All el oavsett ursprung ”blandas” dock på börsen. Det finns alltså inte en särskild handelsplats för all vattenkraftsel. I stället bygger systemet på att elproducenten säljer ett ursprungscertifikat som garanterar att denne har producerat en viss mängd vattenkraftsel. Elproducenten tar helt enkelt betalt en andra gång för att redovisa vad man redan har producerat och sålt.
Först om konsumenterna kräver mer certifierad vattenkraftsel än vad som produceras skulle det i teorin kunna påverka produktionsformen. Vattenkraftsproduktionen i Sverige kan dock med råge försörja alla hushåll i landet. Hushållens konsumtion av el är ungefär 45 terawattimmar per år, medan vattenkraftsproduktionen är 65 terawattimmar. Dessutom tjänar elbolagen miljoner på den ursprungsmärkta elen.
Fortum, som är en av Sveriges största elproducenter och elleverantörer, tar ut 1,25 öre extra per kilowattimme från konsumenter som vill ha sin el bara från vattenkraft. 98-99 procent av beloppet blir en vinst för antingen elproducenten eller elleverantören. Resten är en licensavgift som bekostar själva certifikathandeln.
– Att göra större vinst på människor som vill göra något för miljön än på dem som inte vill göra det är helt enkelt fel, säger Sten Strömberg.
Uppsala El hade 20 000 kunder när bolaget såldes till Telge Energi. Sten Strömberg är inte någon duvunge, under sin tid som vd på Uppsala El agerade han på ett liknande sätt under en period.
– Vi hade en extra marginal på miljöelen. Vi betalade mindre än ett halvt öre per kilowattimme till elproducenten för ursprungsmärkningen och vi tog ut något mer än så av kunderna. Även om vi nog hade ett av de allra lägsta påslagen för miljöel tjänade vi lite extra på miljöelskunderna. Vår roll var prispressarens, men även om marginalerna var små så gjorde vi som alla andra, säger han.
Väljer man ursprungsmärkt vindkraftsel har man större chans att påverka producenterna mot mer förnyelsebar energi, men efterfrågan på vindkraft är än så länge liten bland svenska konsumenter. Den kund som väljer den andra sortens miljöel på den svenska marknaden, Bra Miljöval, bidrar till förbättrad miljö. 95 procent av Bra Miljöval utgörs av vattenkraftsel, resten av vindkraft.
Bra Miljöval kostar i de flesta fall cirka två öre mer per kilowattimme än vanlig el. Av dessa går 0,06 öre till Naturskyddsföreningen i licensavgift och 0,15 öre läggs i fonder för bland annat energieffektivisering och för att minska vattenkraftens negativa påverkan på miljön. Men 90 procent av priset kunden betalar för Bra Miljöval går till att betala för ett ursprungscertifikat som säljs av elproducenterna och blir en ren vinst hos antingen producenten eller leverantören.
Ann Lindell Saeby, kommunikationsdirektör på Fortum anser att systemet fungerar bra. 40 procent av Fortums kunder har Bra Miljöval.
– Om kunden väljer ett visst energislag så påverkas investeringar i detta energislag på längre sikt. Det är positivt för miljön om kunden gör aktiva val. När det gäller Bra Miljöval bidrar kunden definitivt till en ökad investeringsvilja i dessa energislag men också rena miljöförbättrande åtgärder kring vattenkraften där pengarna som avsätts till fonden går till sådana projekt, säger Ann Lindell Saeby.
Naturskyddsföreningen som kontrollerar Bra Miljöval ser inte heller några problem med systemet.
– Vi har inga synpunkter på att elbolagen tjänar mer pengar på att sälja Bra Miljöval. Om elbolagen inser att det går att tjäna pengar på miljöel blir det ett ekonomiskt incitament för dem att satsa på det, säger Eva Eiderström, chef för Bra Miljöval på Naturskyddsföreningen.
Vore det inte bättre att ge kunderna lägre priser om de köper miljövänligare el?
– De kunder som vill ha miljöel är förmodligen beredda att betala mer för detta, och då kan elbolagen ta ut högre priser av kunderna för miljöelen. Det är som när man köper märkesjeans, man betalar extra för att få själva märket, säger Eva Eiderström.