Det visar forskare vid Uppsala universitet tillsammans med koreanska och amerikanska kolleger i en studie som publiceras i facktidskriften Environmental International.
– Våra resultat ger stöd för hypotesen att vissa långlivade miljögifter kan bidra till uppkomsten av så kallad kognitiv svikt och demens hos äldre. Men större och fördjupade studier behövs innan vi vet om det rör sig om ett orsakssamband, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.
Den nya studien har gjorts mot bakgrund av ett par tidigare studier som visat att personer med Alzheimers sjukdom har högre halter i blodet av en del långlivade organiska bekämpningsmedel jämfört med demensfria personer.
– Resultaten har dock varit svårtolkade. Om man går ner i vikt, vilket personer som fått Alzheimers sjukdom ofta gör, frisätts nämligen miljögifter som funnits lagrade i fettvävnaden. De förhöjda halterna av miljögifter i blodet skulle alltså snarare kunna vara en följd av än en orsak till sjukdomen, säger Lars Lind.
Den nya studien bygger på uppgifter om nära 1 000 kvinnor och män i Uppsala som vid 70 års ålder lämnade blodprover i samband med en stor hälsokontroll. Proverna har använts för att analysera halterna av miljögifterna DDE – som är en nedbrytningsprodukt av DDT –, transnonaklor och hexaklorbensen.
Ingen av deltagarna hade uttalade minnesstörningar eller demens när proverna togs. Under de följande tio åren utvecklade dock 75 av dem så kallad kognitiv svikt, Alzheimers sjukdom eller någon annan form av demens.
Kvinnorna och männen som vid hälsokontrollen hade haft de högsta halterna av bekämpningsmedel i blodet hade tre gånger högre risk att utveckla kognitiv svikt eller någon demenssjukdom än deltagarna som haft låga halter av de tre miljögifterna.
– De förhöjda halterna bekämpningsmedel i blodet föregick alltså utvecklingen av kognitiv svikt och demens. De kan därför knappast ha orsakats av att den kognitiva störningen som lett till slarv med maten, viktnedgång och ökat läckage av miljögifter ut i blodet, säger Lars Lind.
Finns det någon rimlig biologisk förklaring till varför så kallade klorerade bekämpningsmedel skulle kunna bidra till uppkomsten av kognitiv svikt och demens?
– I djurstudier har man tidigare visat att dessa ämnen påverkar hjärnceller på ett negativt sätt, så varför inte också hos människa, säger Lars Lind.
I Sverige och många andra länder är DDT, transnonaklor och hexaklorbensen sedan länge förbjudna. Men forskarna tror att det dröjer länge än innan de negativa hälsoeffekterna av dem försvinner.
– Eftersom de bryts ner så långsamt finns de fortfarande kvar i naturen och fortsätter att lagras i näringskedjan. Ett sätt att minska belastningen av dessa miljögifter är att till exempel inte äta fet Östersjöfisk, som uppvisar höga halter, men det lär dröja minst någon generation innan vi slutar att få i oss dem från maten. Samtidigt tillkommer varje år massor av nya kemikalier vars långsiktiga hälsoeffekter vi inte har en aning om, säger Lars Lind.