Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) utesluter inte ett förbud mot kamphundar.
UNT:s granskning har visat att hundattackerna har fördubblats i Uppsala län de senaste åren och att de hundar som biter ofta biter igen.
Orsaken är bland annat att lagen hindrar myndigheterna från att agera mot de hundägare som inte följer den. Bland annat får länsstyrelserna inte åka ut och göra kontroller av hundar som blivit ålagda att ha munkorg eller koppel.
Pernilla Markström är gruppchef för Polismyndighetens djurskyddsgrupp som utreder brott kopplat till lagen om tillsyn av hundar och katter för polisregion Stockholms räkning. Gruppen ser brister i nuvarande lagstiftning och blir ofta kontaktade av offer för hundattacker för att de inte förstår lagstiftningen.
– Folk ringer polisen för att de är upprörda när vi lagt ner ett brottsärende. Men bara för att en hund biter behöver inte det betyda att det är ett brott. Ibland vidtar varken polisen eller länsstyrelsen åtgärder och det kan vara en korrekt bedömning utifrån gällande lagstiftning, säger Pernilla Markström.
Vid sidan av otydligheten kring vad som är ett brott, är ett annat problem brist på samordning mellan länsstyrelserna i Sverige. Det gör att 21 olika myndigheter kan göra helt olika bedömningar om hundattacker som påminner om varandra.
– Det märker vi när polisen fattar ett beslut om omedelbart omhändertagande av en hund som attackerat. Ibland fastställer länsstyrelsen polisens beslut, men ibland häver de beslutet och hunden lämnas då omedelbart tillbaka till ägaren utan åtgärd, säger Pernilla Markström.
Pernilla Markström är gruppchef för Polismyndighetens djurskyddsgrupp som utreder brott kopplat till lagen om tillsyn av hundar och katter.
I juni 2024 kom den av regeringen tillsatta utredningen Hund under kontroll. Den var ett resultat av problemet med hundattacker och en utvärdering av att länsstyrelserna 2018 tog över en stor del av polisens uppgifter vad gäller att utreda hundattacker.
Utredningen pekade på många av de brister som också blivit tydliga i UNT:s granskning, bland annat att det kommer in fler ärenden där hundar bitit till länsstyrelserna samtidigt som de fattar få beslut om konsekvenser för hundägaren.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ansvarar för dessa frågor och var med och tillsatte utredningen.
Hur ser du på att fler tvingas söka läkarvård efter hundattacker och att många som skadas är barn?
– Det är fasansfulla attacker där hundar skadar människor, och det vrider till i varje förälders mage när man ser att hundar går på barn. Det är alldeles för många och det här måste vi göra något åt.
Landsbyggdsminister Peter Kullgren (KD) ser allvarligt på att så många skadas i hundolyckor varje år.
Vad tänker ni göra?
– Efter utredningen tar vi fram en lagrådsremiss som ska bli proposition i maj. Det är lite tidigt att avslöja innehållet men hela syftet med den är att länsstyrelserna ska få fler verktyg att kontrollera hundägare och att de ska få tydligare mandat att agera när en hund biter.
I tidigare artiklar har hundexperter tagit upp hundkörkort som ett sätt att komma till rätta med problemet med oansvariga hundägare. Andra har velat införa ett förbud mot särskilt aggressiva raser.
– Jag utesluter inte fler åtgärder som inriktar sig på hundägarnas roll. Däremot tror jag inte att man ska göra det för enkelt för sig och tro att lösningen är att förbjuda vissa raser, säger Peter Kullgren.
Hur ser regeringen på ett förbud mot kamphundar?
– Jag är inte emot ett förbud, men det är inget vi diskuterar nu. Jag hoppas på att problemet med att hundar går till attack går att lösa utan ett förbud, men det återstår att se. Klart är att regelverket i nuläget är för tandlöst.