Minskad sjukfrånvaro i kommunen
Sjukfrånvaron minskar bland de anställda i Uppsala kommun, för första gången på sex år. Samtidigt går flera yrkesgrupper mot strömmen och blir fortfarande allt sjukare.
— Förhoppningen är ju att kommunens program för minskad sjukfrånvaro börjat ge effekt, säger Uppsala kommuns personaldirektör Eva Molin.
Men om det verkligen är personalen som blivit friskare, eller de riktigt långa sjukskrivningsfallen som övergått till sjukbidrag eller förtidspension — och därmed inte längre syns i kommunens statistik - vet ingen i dag.
Klart trendbrott
Kommunens cirka 12 000 anställda var förra året i genomsnitt sjukskrivna knappt 40 dagar. Det är nästan tre sjukdagar färre än året innan och ett klart trendbrott i den ökning av sjukdagarna som pågått sedan 1996.
Det är enbart de långa sjukperioderna, över 14 dagar, som minskat. Korta sjukdomsfall ligger kvar på en oförändrad nivå jämfört med 2002.
Den största minskningen av sjukfrånvaron sker inom skolan och individ- och familjeomsorgen. Den verksamhet som alltjämt har högst sjukfrånvaro är vården av äldre och funktionshindrade, men också där minskade de långa sjukperioderna förra året. Brandmän, sjukvårdsbiträden och yrkesarbetare/hantverkare är de grupper som minskat sina sjukdagar allra mest.
Vissa grupper fortsätter att öka frånvaron
En granskning av statistiken för de enskilda yrkesgrupperna ger en något dystrare bild av sjukläget i Uppsala kommun. På flera håll fortsätter sjukfrånvaron att öka. Det gäller bland annat städarna, som sedan tidigare har den längsta sjukfrånvaro i kommunen. Förra året var sjuksiffran i snitt över 87 dagar om året. Andra grupper som ökar är sjuksköterskor, dagbarnvårdare och skötare.
Trots att sjuktalen minskade bland de anställda så ökade ändå kommunens kostnader för sjuklön med över en miljon kronor, till totalt nästan 40 miljoner kronor. Orsaken är förlängningen av arbetsgivarens sjuklöneperiod med en vecka som infördes vid halvårsskiftet.
Så jobbar vi med nyheter