Ska den politiska satsningen på Sverige som mat- och jordbruksnation vara allvaligt menad krävs stöd till forskning och utbildning. Men nu tvingas Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, skära ned. Det här är inte trovärdigt, menar företrädare för SLU.
En rad politiska beslut har lett till att svångremmen dragits åt i år på SLU. Alla universitets tre ben drabbas: forskning, utbildning och det särskilda uppdraget om fortlöpande miljöanalys. När det gäller utbildningarna har många fristående kurser fått dras in, sedan politikerna minskat anslagen till SLU med 30 miljoner kronor. I stället har pengarna gått till länsstyrelsernas och jordbruksverkets djurskyddsarbete.
– Det här påverkar oss mycket och kommer att leda till personalminskningar, det mesta i form av naturliga avgångar och tillfälliga anställningar som inte förlängs, säger Lena Andersson Eklund, prorektor.
Enligt henne har SLU lagt ned mycket tid under vintern på att förklara för landsbygdsdepartementet och för riksdagspolitiker hur hårt de drabbas av de indragna miljonerna.
– De verkar inte riktigt ha insett det. Vi har tagit bort 70 kurser, eller sju procent av vår utbildning, säger Lena Andersson Eklund.
På fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap är listan på indragna kurser lång. Flera har varit mycket populära, och några har haft särskilt aktuellt intresse.
– Vi har till exempel tagit bort kurser i utfodring av hästar och av hundar. Men den kunskapen är mycket viktigt att få ut. Vi vet att vällevnadssjukdomarna hos sport- och sällskapsdjur ökar, precis som hos människor, säger Kerstin Svennersten Sjaunja, dekan på fakulteten.
Här berörs man också påtagligt av ett omdebatterat beslut att dra in skatten på konstgödsel. Skatteintäkterna har gått vidare till lantbruksforskning och SLU har varit den institution som årligen kammat hen mest pengar, runt 30 miljoner kronor, av skatteintäkterna. Kerstin Svennersten Sjaunja är besviken och tycker att politikerna prioriterar fel.
– På sikt kan detta bli negativt för det svenska lantbruket, och det är inte alls bra för vår konkurrenskraft. Det här handlar om tillämpad forskning, alltså forskning som snabbt kan omsättas till praktik i lantbruket, exempelvis mjölkningsrutiner eller frågor om djurhälsovård och djurvälfärd, säger hon.
Lantbruksnäringen försöker nu hitta nya finansiärer som ersättning för de förlorade skatteintäkterna. Men även om det lyckas är det en symbolfråga att staten dragit in sitt bidrag genom att slopa skatten, menar Kerstin Svennersten Sjaunja.
– I länder som Holland och Frankrike stöttar staten i stället den tillämpade forskningen. Det rimmar illa att tala om satsningar på Sverige som det nya matlandet och på att stärka konkurrenskraften, när man samtidigt drar in på forskningen, säger hon.
Ytterligare en gren av SLU som i år måste anpassa sin verksamhet efter en ny mindre kostym är den fortlöpande miljöövervakningen. Här övervakas sådant som försurning, skador på skog, övergödningsproblem, och här tar man fram underlag till beslut och förhandlingar på nationell och global nivå.
– Utan den typen av underlag handlar man i blindo när man ska fatta beslut. Mängden globala överenskommelser ökar, inte minst på EU-nivå och då krävs underlag, säger vicerektor Göran Ståhl.
Därför hyste han goda förhoppningar om att den satsning som gjordes i klimatpropositionen för ett par år sedan skulle övergå till fasta anslag i år. Men av de 47 miljonerna direkt från departementet, blev det inget kvar.
– Vi har en räddningsplanka i form av landsbygdsprogrammet som ger oss 24 miljoner kronor i två år, alltså en halvering av vad vi haft. Men därefter vet vi inget. Vi får dra ned på verksamheten och sänka våra ambitioner. Det är väldigt bekymmersamt, säger Göran Ståhl.