Sedan tidigare är det känt att dödsolyckorna ökade förra året i Uppsala län, till skillnad mot riket som helhet. Den nya statistiken över svårt skadade i trafiken är mindre dyster läsning och visar en kraftig nedgång, även om nollvisionens mål ännu är långt borta. 155 personer rapporterades svårt skadade i Uppsalatrafiken under 2010, enligt Trafikverkets preliminära siffror (se statistik här intill), en minskning med 14 procent från året innan.
Trenden är densamma i landet som helhet, där även dödsolyckorna minskade förra året och placerade Sverige bland världens mest trafiksäkra länder. Utvecklingen har pågått de senaste åren, men i Uppsala län är minskningen av antalet svårt skadade ännu större än på riksplanet.
Claes Litsner vid NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) i Uppsala län har dykt djupare i statistiken och kan slå fast att alkohol och höga hastigheter alltjämt är vanliga förklaringar till olyckorna samt att oskyddade trafikanter fortfarande lever farligt.
Bland olycksdrabbade vägsträckor i länet utmärker sig gamla E 4 (nuvarande länsväg 700) samt riksväg 55 mellan Enköping och Uppsala.
– I båda fallen är det vägar med mycket trafik och ofta höga hastigheter, säger Claes Litsner.
En tredjedel av alla trafikolyckor i länet med svårt skadade är singelolyckor, en olyckstyp som har ett starkt samband med rattfylleri.
– I hälften av alla singelolyckor med dödlig utgång är föraren onykter.
Omkring 100 av de svårt skadade olycksoffren färdades i bil, resten var oskyddade trafikanter.
– Slutsatsen är att det behövs ännu större satsning på separering av trafikslagen. Det är orimligt att vi har oskyddade trafikanter blandade med flera tons rörelseenergi som far förbi dem, säger Claes Litsner.
Åldersfördelningen för de skadade följer ett välkänt mönster, med tydlig överrepresentation av pojkar och unga män. I de äldsta åldersgrupperna löper i stället kvinnor större risk att drabbas. Minskningen av trafikskadorna under förra året var särskilt tydlig under årstiden med mörker och besvärligt väglag. Det bekräftar att redan en måttlig minskning av hastigheterna får stora positiva effekter, enligt Claes Litsner:
– Besvärligt väglag gör att vi kör något långsammare, kanske fem–sex kilometer per timme i snitt. Det får väldigt goda konsekvenser i olycksstatistiken. Slutsatsen är att vi behöver få ned medelhastigheterna något ytterligare. Här behövs antingen en annan inställning till hastigheter från framför allt yngre män, eller en annan inställning till de yngre förarna från samhället sida.
Claes Litsner ger exempel på bestämmelser från bland annat USA, där de yngsta förarna inte får köra kvällar och helger, när olycksrisken är störst.