Etnologen Håkan Jönsson vid institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet skrev sin doktorsavhandling om mjölk, och har ett längre perspektiv på konsumtionen av drickmjölk än reklamkampanjerna på 1980-talet:
– Det var först i slutet av 1800-talet som det blev mera vanligt att dricka mjölk, och det hade med bättre transport- och kylsystem att göra. Pastöriseringen gjorde också att den från att vara potentiellt farlig blev ett nyttigt livsmedel. Dessutom samverkade många olika intressen för att framhålla mjölken som livsmedel, säger Håkan Jönsson.
Han poängterar också att folkhälsosituationen var en annan då än vad den är nu.
– Då var mjölken ett bra sätt att ge människor viktiga näringsämnen, och ett sätt att förbättra folkhälsan. Nu är det tvärtom så att många av oss får i sig för mycket energi, och då är mjölken inte längre lika viktig som näringskälla.
Att det rådde politisk enighet om att mjölk var en bra del av kosten hjälpte också till att göra drickmjölken populär:
– Från vänstern såg man mjölken som en framkomlig väg att höja folkhälsan, till exempel genom skolmåltiderna, och andra såg möjligheter att få avsättning för en produkt som länge inte heller var utsatt för konkurrens utifrån, säger Håkan Jönsson.
Om studier och utredningar av olika livsmedel säger han utifrån sitt perspektiv som etnolog att han helst skulle vilja se studier gjorda på måltider, snarare än på enskilda substanser i livsmedel:
– Det är faktiskt måltider vi äter, inte substanser, och allt måste ses i sammanhang. Det gäller också mjölk i förhållande till övrigt innehåll i måltiden.