– Som konsument kan jag inte förstå varför de har valt att göra en förpackning som är sämre för miljön än den gamla, säger Uppsalabon Olof Wallenius.
Efter att UNT i förra veckan tog upp problematiken med de nya mjölk- och filförpackningar med plastlock i God morgon-spalten har flera läsare hört av sig. Det verkar finnas fler än vår reporter Susanne Sigroth-Lambe som har slitit för att få upp de nya plastlocken, och funderat över hur miljövänliga de egentligen är.
Under 2009 började Arla byta ut sina mjölk- och filförpackningar i tegelstensformat mot nya förpackningar med skruvlock, så kallad takåsförpackningar. I dag säljs stora delar av både lättmjölken och filen i de nya förpackningarna i Uppsala län. Under 2012 kommer även mellanmjölken och standardmjölken att få det nya utseendet. I höstas gjorde Livsmedelsverket en undersökning om skillnaden i miljöpåverkan mellan de två förpackningarna. De kom fram till att takåsmodellen gav fem–tio procent högre utsläpp av växthusgaser än sin föregångare. De ökade utsläppen av växthusgaser beror delvis på att locket på de nya förpackningarna är av plast. Men den största klimatpåverkan kommer från att den nya förpackningen är svårare att platta till och tömma. Det gör att det blir ett större svinn av fil och yoghurt.
– Att slänga mat ger en stor klimatpåverkan. Det här är faktiskt ett större miljöproblem än den ökade andelen plast i förpackningen, säger Helén Williams, lektor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet.
De nya förpackningarna gör dessutom att miljöpåverkan från transporter blir större eftersom de inte kan packas lika tätt som de fyrkantiga tegelstensförpackningarna. Ett annat problem är att skruvlocken har suttit för hårt, vilket bland annat har gjort det svårt för reumatiker att komma åt mjölken. Detta beror enligt Arla på ett fel på skruvlocken under vintern.
– Jag förstår att människor blir irriterade. De ska inte sitta så hårt som de har gjort, säger Claes Henriksson, presschef på Arla.
En av dem som har reagerat på den nya förpackningen är Olof Wallenius från Uppsala. Som konsument känner han sig överkörd när han nu får lov att köpa en produkt som har en större miljöpåverkan än sin föregångare.
– Det är så mycket prat om miljön i dag, och så gör de så här. Jag är upprörd över att de inte lyssnar på oss konsumenter. Vi är många som vill ha tillbaka de gamla förpackningarna, men det känns inte som att de lyssnar på oss, säger han.
På Arla medger man att den nya förpackningen ger ökade koldioxidutsläpp. Men de menar att den korrekta siffran är 30 procent mer, inte 50 procent vilket Livsmedelsverkets hävdar i sin rapport. Som kompensation menar Arla att man i stället kommer att arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser för verksamheten totalt sett. Men i grund och botten menar Arla att de bara ger konsumenterna det de vill ha: Återförslutningsbara mjölkförpackningar.
Helén Williams på Karlstads universitet är dock tveksamt till om personerna i Arlas konsumentundersökningar skulle ha ställt sig lika positiva till återförslutningsbara förpackningar om de fick veta att den ökade funktionaliteten sker på bekostnad av miljön.
– Den stora frågan är om vi konsumenter tycker att det är värt det.