Så satsar Uppsalahem för att öka tryggheten

Uppsalahem satsar allt mer på trygghetsskapande åtgärder i sina bostadsområden. På nio år har kostnaden nästan fördubblats. 
– Det är jätteviktigt att skapa trygghet i våra bostadsområden, säger hållbarhetschefen Jenny Ångman.

Monica Nord Löfdahl, förvaltare vid Uppsalahem, i ett av garagen där det tidigare bland annat förekommit drogförsäljning.

Monica Nord Löfdahl, förvaltare vid Uppsalahem, i ett av garagen där det tidigare bland annat förekommit drogförsäljning.

Foto: Lars Johansson

Uppsala2025-05-28 11:00

Lite godispapper på golvet avslöjar att obehöriga varit där, mer är det inte.

Men Monica Nord Löfdahl, förvaltare på Uppsalahem, har sett värre saker. I just det här bostadshuset i Luthagen har det tidigare förekommit knarkhandel i garaget, haschrökning och skadegörelse, berättar hon. Dessutom har trapphuset har använts som toalett. Fläckarna på golvet under en av trapporna visar att det hänt ofta.

– Just nu är det lugnt här. Det går i vågor. Vissa perioder kan det vara många obehöriga på ett ställe, sedan kan problem dyka upp någon annanstans i stället, säger hon.

Att obehöriga uppehåller sig i Uppsalahems trapphus är något som kan påverka hyresgästernas trygghet. Monica Nord Löfdahl är en av Uppsalahems förvaltare.
Att obehöriga uppehåller sig i Uppsalahems trapphus är något som kan påverka hyresgästernas trygghet. Monica Nord Löfdahl är en av Uppsalahems förvaltare.

Stökiga perioder i hyreshusens gemensamma utrymmen leder till flera typer av åtgärder, berättar Monica Nord Löfdahl.

– När vi får in en anmälan börjar vi med att vara på plats. Ofta kopplar vi in ungdomsjouren och i vissa fall tar vi även i väktare för rondering om det behövs, säger hon.

Dessutom tar Uppsalahem till modern teknik. Flera trapphus är utrustade med sensorer som känner av om personer hänger i trapphuset och är högljudda för länge. 

– Då ger den ifrån sig en skarp signal som gör det obehagligt att vara kvar, säger Monica Nord Löfdahl.

I ett av trapphusen i Stenhagen finns också sensorer, men de förblir tysta. I stället går ett meddelande i väg till Uppsalahems personal som kan agera.

– Det ska vara tryggt och säkert för de boende helt enkelt, säger Monica Nord Löfdahl.

Jenny Ångman är hållbarhetschef vid Uppsalahem.
Jenny Ångman är hållbarhetschef vid Uppsalahem.

Användandet av sensorer tangerar ett projekt kallat Trygga trappan, där trygghetssensorer samlar in data och polisen genom en fullmakt får rätt att bötfälla personerna för olaga intrång. Trygga trappan används sedan några år tillbaka på flera platser i Sverige. Uppsalahem har testat arbetssättet sedan 2023 – men har nu lagt projektet på is. Den tekniska lösningen höll helt enkelt inte måttet.

– Vi testade med sensorer i ett tiotal trapphus i främst Gottsunda, men fick inte ut tillräckligt bra data för att kunna göra någon vettig analys. Därför avslutade vi det nu under våren, säger Uppsalahems hållbarhetschef Jenny Ångman.

Om försöket kommer att återupptas är osäkert.

– Vår ambition är att hitta innovativa sätt att använda teknik för att stärka tryggheten i våra områden, säger Jenny Ångman.

Uppsalahem satsar stora resurser på att skapa trygghet i sina bostadsområden. Under 2024 lade man drygt 1,3 miljoner kronor på larm, övervakningskameror och väktare. De kostnaderna har nästan fördubblats på nio år.

Fortfarande finns dock många problem att hantera. I den årliga rapporten om den sociala hållbarheten skriver man bland annat att inbrott, hot, våldsdåd och drogförsäljning skapar oro i flera områden. "Drogförsäljning upplevs ske mer öppet och ogenerat än tidigare", skriver Uppsalahem i rapporten.

Samtidigt pekar kurvan över antalet samtal till störningsjouren nedåt. Samtalen minskade förra året med drygt 20 procent. Under 2023 fick man in 1 213 samtal och under fjolåret 969. Hög ljudnivå hos grannen, rökning på balkong eller fester, är som tidigare år de vanligaste störningsmomenten.

– Det är ju jätteviktigt för Uppsalahem att vi skapar trygghet i våra bostadsområden. Så därför så jobbar ju med trygghet på olika sätt, säger Jenny Ångman.

Hon nämner bland annat satsningen på trygghetsvärdar och EST, Effektiv samordning för trygghet. I EST ingår förutom Uppsalahem även kommunen, polisen och andra aktörer.

– Där vi får veckovisa rapporter om läget, analyser gör för att veta var någonstans det ska sättas in väktare och i vilka områden polisen kommer att öka sin närvaro, förklarar Jenny Ångman. 

Om några uppehåller sig för länge i trapphuset utlöser sensorer en ljudsignal som gör det obekvämt att vara kvar. På bilden Monica Nord Löfdahl, förvaltare på Uppsalahems förvaltare.
Om några uppehåller sig för länge i trapphuset utlöser sensorer en ljudsignal som gör det obekvämt att vara kvar. På bilden Monica Nord Löfdahl, förvaltare på Uppsalahems förvaltare.

Den upplevda tryggheten bland de omkring 30 000 Uppsalabor som bor i Uppsalahems lägenheter mäts kontinuerligt. Trots våldsvågen har inte det märkts i deras mätningar. 81,3 procent uppgav att man kände sig trygga under 2024 – året innan var resultatet nästan detsamma. Uppsalahem uppger själva att det placerar dem bland de 25 procent bästa jämförbara bolagen i landet.
Jenny Ångman tar ett i tid närliggande exempel. Sprängdådet i Industristaden i januari inträffade vid porten till ett av Uppsalahems bostadshus.
– Då kraftsamlade vi med personal på plats. Vi sökte upp våra hyresgäster, knackade dörr för att lyssna in hur de hade det och hur man upplevt det inträffade. När vi sedan har tittat på trygghetsindex för just det området i efterhand märker vi ingen skillnad, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!