Görans "elitassistent" hämtad av polis och förd ur Sverige

I januari fick "Mohammed", 28 år, klartecken av myndigheterna att fortsätta det jobb som personlig assistent han haft i fem år. Mindre än en månad senare hämtades han av polis i sitt hem. Efter drygt 15 år i Sverige har han nu tvingats lämna landet. 

"Mohammed" kom till Sverige som 12-åring. I dag är han 28. Bilden är arrangerad och föreställer inte Mohammed.

"Mohammed" kom till Sverige som 12-åring. I dag är han 28. Bilden är arrangerad och föreställer inte Mohammed.

Foto: Adam Wrafter

Uppsala2025-04-21 05:00

Nyheten i korthet

  • "Mohammed", en personlig assistent som bott i Sverige i 15 år, har tvingats lämna landet för Jordanien trots att han är från Palestina. Han har fått flera avslag på sina asylansökningar men har kunnat stanna i Sverige och arbeta.
  • Hans chef beskriver honom som en skicklig assistent som bidragit till samhället. Hans huvudsakliga klient, Göran Hartman, kallar honom för "elitassistent" och uttrycker sin besvikelse över Sveriges behandling av Mohammed.
  • Migrationsverket hävdar att Mohammed vistats i Sverige illegalt och att hans starka anknytning till landet inte övertrumfar Sveriges behov av att kunna utvisa personer som saknar asylskäl.

Tolv år gammal kom "Mohammed" till Sverige med sina syskon och föräldrar. De är palestinier från Västbanken, men kom från Jordanien.

Idag är han 28. Under sina nästan 16 år i Sverige har han nekats asyl flera gånger. Ändå har han stannat. 

Vart fjärde år har han kunnat göra en ny ansökan, eftersom utvisningen aldrig verkställts och det gamla beslutet till sist upphört att gälla. Varje gång har det blivit avslag, som han sedan överklagat utan framgång. 

Sedan 2019 har Mohammed haft jobb som personlig assistent åt en privat aktör. 

Han vill vara anonym för att skydda sin familj.

"Jag har levt öppet hela tiden, jag har fru och jobb och har varit närvarande när myndigheterna kallat mig", säger "Mohammed", som vill vara anonym.
"Jag har levt öppet hela tiden, jag har fru och jobb och har varit närvarande när myndigheterna kallat mig", säger "Mohammed", som vill vara anonym.

Så sent som i januari ska han ha fått sitt så kallade LMA-kort förnyat, en identitetshandling som ska förnyas varje år och som ger möjlighet att ta ett arbete. Det uppger hans chef, som beskriver Mohammed som sin högra hand, som hon gett bemanningsansvar.

Främst har Mohammed arbetat hos en kund: Göran Hartman. Han är förlamad efter en fallolycka och behöver assistens dygnet runt. Efter fem år hos Göran är Mohammed hans trygghet för att klara vardagen med jobbet som lektor på SLU.

– Han är en elitassistent, den bästa, säger Göran Hartman. 

Göran Hartman har personlig assistans 24 timmar om dygnet. De senaste fem åren har "Mohammed" varit hans assistent.
Göran Hartman har personlig assistans 24 timmar om dygnet. De senaste fem åren har "Mohammed" varit hans assistent.

Den 14 februari, på alla hjärtans dag, ringer polisen chefen. De söker Mohammed och chefen får order att inte kontakta honom.  En dag senare omhändertar polisen Mohammed i hans hem och för honom till ett förvar i Gävle. Där får han lämna ifrån sig sin telefon och övervakas av vakter. Enda möjligheten att gå ut är på en instängslad rastgård. 

Göran hälsar på Mohammed i förvaret. Behandlingen av honom gör att Göran Hartman skäms över att vara svensk. 

– Det var precis som ett fängelse, övervakad och insläppt via slussar. Jag blir förbannad och besviken, vad är det för polisstat vi bor i? Det här är inte det Sverige jag känner. Killar av den här sorten är vad vi behöver, säger Göran Hartman. 

Göran Hartman tycker att Sverige försuttit sin chans att visa ut någon som kunnat vistas här i nästan 16 år, sedan före han flydde tretton. På bilden syns även assistenten Saga, som hade "Mohammed" som gruppledare.
Göran Hartman tycker att Sverige försuttit sin chans att visa ut någon som kunnat vistas här i nästan 16 år, sedan före han flydde tretton. På bilden syns även assistenten Saga, som hade "Mohammed" som gruppledare.

UNT har läst besluten i ärendet. Där lyfter Migrationsverket fram att Mohammed vistats i Sverige illegalt när han inte lämnat landet efter att utvisningsbesluten vunnit laga kraft. Att han var barn när han kom och att han fått en stark anknytning hit anses inte övertrumfa staten Sveriges behov av att kunna utvisa personer utan asylskäl.  

Migrationsverket kan inte kommentera det enskilda fallet.
Migrationsverket kan inte kommentera det enskilda fallet.

Mohammed har heller inte styrkt att han är palestinsk medborgare och de dokument han visat har inte hållit i äkthetsbedömningen, skriver Migrationsverket.

När UNT når Mohammed första gången är han på förvaret i Gävle. Han har just fått beskedet: Packa dina saker, i dag ska du lämna Sverige för Jordanien.

UNT: Hur mår du?

– Ja, hur mår man när man får veta något sådant...Inte bra. Jag fyllde 13 år i Sverige, och nu blir jag behandlad så här.

 Under sina nästan 16 år i Sverige har "Mohammed" nekats asyl flera gånger. Ändå har han stannat. Bilden är arrangerad och föreställer inte "Mohammed".
Under sina nästan 16 år i Sverige har "Mohammed" nekats asyl flera gånger. Ändå har han stannat. Bilden är arrangerad och föreställer inte "Mohammed".

Det som sagts som skäl för att polisen tog honom till förvaret, är att det fanns en risk för att han skulle gömma sig. 

– Varför skulle jag gömma mig? Jag har levt öppet hela tiden, jag har fru och jobb och har varit närvarande när myndigheterna kallat mig, säger han.

Att han skulle ha visat falska identitetshandlingar slår han i från sig. 

– Jag kom hit när jag var 12 år, liksom. Jag har jag levt mer än halva mitt liv i Sverige och har försökt göra allt rätt för att få stanna, säger han.

I februari hämtades "Mohammed" av polisen.
I februari hämtades "Mohammed" av polisen.

Han är säker på att han kommer tillbaka. Hans fru är svensk medborgare och det ger honom rätt till anknytning, men ansökan måste göras från ambassaden i Jordanien.

Göran Hartman är upprörd.

– Om någon vistats här i 15 år, arbetat, bidragit och kunnat bygga upp sitt liv här, då tycker jag att Sverige försuttit sin chans att visa ut någon så här. Det här är inte människovärdigt, säger han. 

Göran Hartman besökte "Mohammed" på förvaret i Gävle. "Det var som ett fängelse. Jag skäms över att vara svensk", säger han.
Göran Hartman besökte "Mohammed" på förvaret i Gävle. "Det var som ett fängelse. Jag skäms över att vara svensk", säger han.

En som har lång erfarenhet av asylärenden är Uppsalaadvokaten Olle Hancock. Han ser Mohammeds fall som ett exempel i tiden. Lagarna har funnits men tillämpas nu betydligt hårdare. Förr lät Migrationsverket sådan här ärenden vara efter en tid.

– Det är inte polisen som blivit bryskare. Det är Migrationsverket och domstolarna som är betydligt hårdare, när politikerna ropar på att fler utvisningar ska verkställas. Här hade det funnits utrymme att låta honom stanna, men myndigheterna gör det nu ofta enkelt för sig och går hårt fram, säger han.

Olle Hancock är advokat med många års erfarenhet av asylärenden. Tillämpningen av lagarna är i dag en helt annan, och efter polikernas önskemål verkställs i dag fler utvisningar. "Men ofta finns mån för att de skulle kunna få stanna", säger han.
Olle Hancock är advokat med många års erfarenhet av asylärenden. Tillämpningen av lagarna är i dag en helt annan, och efter polikernas önskemål verkställs i dag fler utvisningar. "Men ofta finns mån för att de skulle kunna få stanna", säger han.

Han reagerar särskilt på en sak, att Mohammed kom som 12-åring och har vistats i Sverige i nära 16 år. 

– Det kan man ifrågasätta. Och varför framhärdar Migrationsverket i sina bedömningar och låter någon bo här så länge, innan avvisningen verkställs?

Migrationsverket kan inte kommentera några detaljer i det enskilda fallet. 

Fler tas till förvar

Antalet personer som tas till förvar efter beslut av Migrationsverket har ökat mycket kraftigt. År 2002 var antalet drygt 350, under 2023 drygt 800 och under 2024 drygt 900. 

Det visar Migrationsverkets årsredovisning. 

Migrationsverket har med ett utvecklat arbete velat "öka och effektivisera användandet att förvarsplatserna och "minska antalet personer som avviker", skriver man i årsredovisningen. 

Återvändande, alltså att personer lämnar Sverige, var under 2024 ett av Migrationsverkets fem så kallade "kraftsamlingsområden", efter regeringsbeslut om Migrationsverkets uppdrag.

För 2025 planeras ytterligare förstärkningar av det som kallas "återvändandeverksamheten" inom Migrationsverket.

Det var 2022 som Migrationsverket och Polismyndigheten fick ett uppdrag av politikerna att tillsammans öka antalet verkställigheter av avvisnings- och utvisningsbeslut med 50 procent under 2023 jämfört med 2021.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!