Museichefen som inte vill gå i pension

Sten Tesch tar emot Sigtunabygden på sitt kontor på andra våningen i den röda trälängan från 1700-talet, som inrymmer en del av Sigtuna museum. Möblerna är tunga och gedigna. Det stora skrivbordet har Sten Tesch ärvt av sin far.
Väggar och golv lutar år olika håll. Det är inget konstigt eftersom de centrala delarna av Sigtuna vilar på den så kallade svarta jorden, som utgörs av upp till tre meter tjocka medeltida kulturlager. Sättningar är därför något som många husägare här har fått vänja sig vid.

Kulturlagren utgörs av avfall från hushåll och hantverk. Man kastade helt enkelt soporna kortast möjliga avstånd utanför husknuten. Eftersom lagren till stor del består av organiskt material, som i en kompost, komprimeras lagren när det organiska materialet förmultnar, vilket i sin tur leder till sättningar, berättar Sten Tesch.

På det välanvända men prydligt rensade skrivbordet ligger en rykande färsk rapport från den senaste stora utgrävningen som gjorts i Sigtuna. Den som gjordes 2006 inför Stiftelsen Humlegårdens utbyggnad. Rapporten har fått namnet På väg mot Paradiset och det är inte helt utan stolthet som Sten Tesch lägger handen på den tjocka luntan.
- Den här är värd en artikel för sig och fler rapporter ska det bli, säger han.

Flera betydligt större utgrävningar än Humlegårdsgrävningen väntar också på att bli avrapporterade. De är enligt Sten Tesch hett efterlängtade av både svenska och utländska forskare. Tack vare medel från länsstyrelsen har arbetet nu kunnat påbörjas.
- Allt arbete är noggrant dokumenterat men inte sammanställt och bearbetat. Väldigt mycket fakta finns dessutom här uppe, i hårddisken, säger Sten Tesch och knackar sig på huvudet.

Ytterst få av de utgrävningar som utförs i Sverige varje år finansieras med forskningsmedel. Till övervägande del handlar det i stället om så kallade exploateringsutgrävningar.
Svarta jorden i Sigtuna är klassad som fornlämning och kulturminneslagens andemening är att alla fornlämningar ska bevaras. Det är bara i särskilda fall som undantag ges. Beslut om detta fattas av länsstyrelsen. Undersökningskostnaderna betalas av uppdragsgivaren, det vill säga den som ska exploatera den mark som fornlämningen ligger på.
- Uppdragsgivaren köper ett paket kan man säga. Vi gräver, undersöker, bearbetar, analyserar och konserverar fynden samt skriver en rapport. I bästa fall blir det också en utställning på köpet, säger Sten Tesch.

Sten Tesch är noga med att poängtera att någon fritid har han egentligen inte.
- Arbete och fritid går i ett. Man kan ju inte stänga av den kreativa delen av arbetet bara för att det är fritid. Idéer kommer när som helst, de bästa ofta i duschen. Forskningsarbete och skrivande görs dessutom bäst när inte dagens vedermödor med telefonsamtal och kommunala angelägenheter gör sig påminda.

En så kallad fritidsaktivitet är när museet några gånger per år öppnar café Lilla fördärfvet. Förr i tiden fanns det i huset en stadskällare som i folkmun kallades Fördärfvet. Epitetet "lilla" har lags till eftersom det nuförtiden rör sig om onyttigheter som smör och socker i stället för alkohol.
- Då blir det tidiga mornar vid bakbordet. Allt som serveras, matbröd, bullar, kakor och småkakor är hembakt. Recepten är vanligtvis ärvda eller hämtade från den svenska baktraditionen, säger Sten Tesch.

Under studietiden i Uppsala ägnade sig Sten Tesch en del åt konstnärlig verksamhet, en syssla som legat på hyllan sedan dess. När han nyligen röjde i garaget dök några alster upp.
- Min yngste son såg målningarna med Stål-Jesus och tyckte de var coola. De lätt blasfemiska alstren pryder nu väggarna i hans rum. Någon form av konstnärlig verksamhet är något jag skulle vilja ta upp i framtiden. Jag har samlat på en del ideer. Kombinerat med forskning och skrivande naturligtvis.
Hjärngymnastik kräver också fysiska aktiviteter. Sten Tesch drömmer till exempel om att anlägga en ny trädgård eller kanske rekonstruera en mycket gammal igenväxt trädgård.
- Det blir nästan som att göra en arkeologisk undersökning, säger Sten Tesch.

Hur ser Sigtuna museum ut om 20 år?
- Ett måste är att museet då sedan länge har ett modernt och tillgängligt föremålsmagasin och arkiv, säger Sten Tesch.
Han ser också framför sig en ny museibyggnad utformad av en lyhörd arkitekt, någon av landets främsta, och utställningar som med originalmaterialet i centrum i kombination med alla upptänkliga moderna hjälpmedel levandegör stadens framväxt och hur denna ingår i ett större europeiskt sammanhang.

- Jag tror knappast på en fokusering på vikingar. De ska naturligtvis finnas med som ett bakgrundsbrus men fokus bör i stället ligga på det som är unikt för Sigtuna - den stora samhällsomvandling som Sigtuna är ett uttryck för, till exempel framväxten av nordeuropeiska kungariken på kristen grund och kontakterna med Ryssland.

Sten Tesch hoppas på att utställningarna kommer att vara gripande för alla sinnen och ge upphov till ahaupplevelser.
Han kan också tänka sig att det finns en utvecklad pedagogisk verksamhet med någon form av utbildning på gymnasie- och högskolenivå knuten till museet.
Väl utarbetade och detaljerade planer för ett sådant museum har faktiskt redan funnits på politikernas bord, men av olika anledningar har dessa, enligt Sten Tesch ännu inte gått att realisera.
- Hur som helst även om denna vision inte kommer att förverkligas under min tid så har det ändå varit en fantastisk upplevelse att få ha varit med om att skriva om historien, inte bara den som rör Sigtuna utan också en del av den svenska historien, säger Sten Tesch.