Det visar forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Lunds universitet i en studie, som publiceras i medicintidskriften Journal of Hypertension.
– Våra resultat talar för att det för de flesta människor är svårt att så att säga kompensera för negativa effekter på blodtrycket av mycket stillasittande genom att också vara i hög grad fysisk aktiv, säger forskaren Kristina Beijer vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Forskarna har analyserat uppgifter från två stora hälsoforskningsstudier, EpiHealth och LifeGene, om 45 000 kvinnor och män i åldrarna 18 till 75 år. I båda studierna genomgick deltagarna en hälsokontroll med bland annat mätning av blodtrycket och besvarade en hälso- och livsstilsenkät, med frågor om bland annat motionsvanor och sitt tevetittande.
Oavsett kön och i de flesta åldersgrupper hade de som dagligen brukade tillbringa flera timmar framför teven i genomsnitt högre blodtryck än de som ägnade högst någon timme varje dag åt tevetittande.
När det gällde fysisk aktivitet var sambandet svagare och oftast det omvända, dvs att de som ägnade mest tid åt fysiska aktiviteter under fritiden hade lägre blodtryck än de som var fysiskt inaktiva.
– Dessa resultat ligger i linje med ett flertal tidigare gjorda studier, som visat att mycket stillasittande har negativa hälsoeffekter medan däremot motion är hälsofrämjande, säger Kristina Beijer.
Men hur ser blodtrycket ut för personer som visserligen ägnar mycket tid åt stillasittande "aktiviteter" som att se på teve, men ändå avsätter mer ledig tid än de flesta åt promenerader, cykling eller än mer fysiskt intensiva aktiviteter?
– I de allra flesta grupper verkar dessvärre ändå sambandet mellan mycket stillasittande och högre blodtrycksnivåer att finnas kvar. Bara bland unga män såg vi att en hög grad av fysisk aktivitet kunde upphäva de negativa effekterna på blodtrycket av långt stillasittande framför teven, säger Kristina Beijer.
Samtidigt som forskarna framhåller resultaten av studien som ytterligar en varningssignal mot bakgrund av tendensen världen över till ökat stillasittande – både i jobbet och på fritiden – påpekar de att de genomsnittliga skillnaderna i blodtryck mellan olika grupper inte var särskilt stora.
– På individnivå kan därför nyttan av att ändra livsstil för att sänka blodtrycket förefalla liten för de flesta, men på samhällsnivå skulle den kunna få stora positiva konsekvenser. Det går att räkna ut att en genomsnittlig sänkning av blodtrycket med bara ett par blodtrycksenheter i befolkningen i stort skulle leda till en klar minskning av hjärtinfarkter och en än större minskning av antalet fall av stroke och hjärtsvikt, säger Kristina Beijer.