När ett livsverk går i spillror
För två veckor sedan gick Jan Karlssons livsverk i spillror. Han hade under 19 år byggt upp Sveriges största skogsvårdsbolag. På åtta månader tömdes det på tillgångar. Nu berättar Jan Karlsson för UNT vad som gick fel.
För två veckor sedan gick Jan Karlssons livsverk i spillror.
Foto: Björn Ullhagen
- De anställda på företaget är förstörda. De har sett hur företaget fullständigt har förblött på åtta månader. Nu står de utan jobb två veckor före jul. Det är en 40-50 människor som har förlorat sin anställning. Jag har förlorat mitt företag, allt. Det är klart det är tragiskt, säger Jan Karlsson.
Han lärde sig skogshuggaryrket som 15-åring i skogarna utanför Finspång. 1987 gick flyttlasset till Uppsala och tre år senare bildades Jan Karlsson Skog AB. Starten var en tuff tid.
- 1993 hade vi i princip inga pengar. Barnen var små och kunderna få. Då fick vi en förfrågan om att sätta 93000 plantor på en gård här i Uppland. Jag ringde ihop några kompisar och vi fixade det. Det var så det började.
I slutet av 90-talet tog han in utländska gästarbetare för första gången, från Polen. De kom tillbaka år efter år och efter ett tag etablerade sig även polska entreprenörer. JK Skog anlitade dessa bolag som i sin tur började anlita polska egenföretagare. Då började problemen: enligt kollektivavtalet är det inte tillåtet att anlita egenföretagare. I februari i år bröt en mediestorm ut när det kommit fram att de polska arbetarna fick mindre betalt än minimilönen i kollektivavtalet. Men så var det inte enligt Jan Karlsson.
- Reportern som drog i gång det där hade missuppfattat vad brutto- och nettolön är. Vi krävde av de polska företagen att respektera kollektivavtalen och det gjordes, säger Jan Karlsson något irriterat.
Han valde därefter att anställa alla arbetare direkt i företaget. Han kan i dag erkänna att det blev för mycket.
- Vi mäktade inte med det. Att förklara ett kollektivavtals principer för en arbetare från Polen eller Rumänien var inte alltid det lättaste. Detta med semesterersättning och arbetstidskontoersättning som man får först senare var en komplikation till exempel.
I början på augusti kom så chocken. I stället för 20 önskade rumänska gästarbetare lämpades drygt 50 stycken av utanför företagets lokaler i Storvreta. Jan Karlsson skaffade jobb åt alla, men det gick trögt. En månad senare rapporterade flera medier, bland annat UNT, om fem unga män som tvingats sova i en bil och som var skyldiga Jan Karlsson pengar efter en månads arbete. Jan Karlsson berättar att han aldrig känt sig så orättvist behandlad som då.
- Jag säger inte att vi hade gjort rätt i alla sammanhang, men vi har verkligen lynchats i media.
Hans förklaring till skulden är att de dels hade fått förskottsbetalningar och dels att lönen skulle utbetalas den 25:e den månaden. Dessutom var det svårt att se hur mycket de verkligen hade arbetat.
- Det kom en massa folk som inte var intresserade av att jobba. Normalt sett får de betalt per planta, men de kom på att de kunde plantera bara 50 plantor per dag men ändå ha rätt till sin minimilön. Enligt vår statistik planterade de plantor för ungefär motsvarande 10-20 kronor/timme.
Men kunde dessa 30 extra personer försätta hela företaget i konkurs?
- Nej, men det accelererade då. Problemen hade pågått hela sommaren. Av 500 var det ungefär hälften som skötte sig bra. När de andra inte planterade fick vi inte betalt av våra kunder. Det rann ut en 12-15 miljoner kronor under sommaren.
Han medger också att det var ett "grymt misstag" att inte meddela polisen när de 50 arbetarna kom i augusti.
- Men dum som man är, eller snäll, ville vi ju hjälpa dem som kommit. Men vi borde ha ringt polisen direkt och sagt att "här är det folk som har lurats". Men det gjorde vi inte.
De rumäner som fanns kvar i Sverige fick sin lön utbetalad efterhand. 25000 kronor var betalades till 10 stycken i oktober efter förhandlingar med facket.
Jan Karlsson är också ordförande i hockeylaget Almtuna och har satsat pengar i det. De kan klubben behålla och han sitter kvar som ordförande.
- Jag meddelade styrelsen vad som hade hänt och ställde min plats till förfogande. Hade någon haft invändningar mot mig som ordförande hade jag gått. Men jag har känt ett förtroende från var och en. Det har gjort mig starkare tror jag.
Men konkursen har tagit hårt. Han tittar ner i det mörka träbordet.
- Jag känner en skam. En konkurs är så svår att ta, och en tragedi för så många.
Jan Karlsson vill bygga upp ett nytt skogsvårdsbolag. Det är det enda han kan. Men när vet han inte.
- Nu vill jag bara fira jul. Sen får vi se.
PERSONLIGT
Ålder: 46
Familj: Gift med Åse. Tre egna barn och Åses tre.Bor: Gamla Uppsala
BAKGRUND
Företaget Jan Karlsson Skog AB gick i konkurs den tionde december. JK Skog var störst i Sverige på skogsvård och arbetade bland annat med plantering, markberedning och röjning. Företagets kunder var skogsbolag, förvaltningar och privata skogsägare, och omsättningen låg på cirka 90 miljoner kronor per år. Varje sommar anställde JK Skog 500-600 säsongsarbetare.
I augusti blev cirka 50 rumänska gästarbetare lämnade hos företaget i Storvreta utanför Uppsala. 20 av dem hade lovats arbete hos JK Skog. En rumänsk agent hade tagit 3000 kronor av alla för att få jobba i Sverige. Jan Karlsson lyckades ordna jobb och boende åt alla gästarbetarna. Trots det hade flera rumäner, efter att ha arbetat i en månad för JK Skog, en skuld till företaget och stod utan medel att ta sig hem till Rumänien. Arbetarna fick senare sin lön utbetalad.
JK Skog hade vid konkurstillfället cirka 20 fast anställda och runt 35 tim- och säsongsanställda.
Ålder: 46
Familj: Gift med Åse. Tre egna barn och Åses tre.Bor: Gamla Uppsala
BAKGRUND
Företaget Jan Karlsson Skog AB gick i konkurs den tionde december. JK Skog var störst i Sverige på skogsvård och arbetade bland annat med plantering, markberedning och röjning. Företagets kunder var skogsbolag, förvaltningar och privata skogsägare, och omsättningen låg på cirka 90 miljoner kronor per år. Varje sommar anställde JK Skog 500-600 säsongsarbetare.
I augusti blev cirka 50 rumänska gästarbetare lämnade hos företaget i Storvreta utanför Uppsala. 20 av dem hade lovats arbete hos JK Skog. En rumänsk agent hade tagit 3000 kronor av alla för att få jobba i Sverige. Jan Karlsson lyckades ordna jobb och boende åt alla gästarbetarna. Trots det hade flera rumäner, efter att ha arbetat i en månad för JK Skog, en skuld till företaget och stod utan medel att ta sig hem till Rumänien. Arbetarna fick senare sin lön utbetalad.
JK Skog hade vid konkurstillfället cirka 20 fast anställda och runt 35 tim- och säsongsanställda.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!