Än i dag får forskare propåer om finansiering från regimer i arabvärlden.
Historien har blivit aktuell i skuggan av folkresningen i Libyen. Det har uppdagats att det framstående engelska universitet London School of Economics har tagit emot mångmiljonbidrag av Muammar Gaddafi sedan hans son studerat där på 2000-talet.
Men Gaddafipengar letade sig till Uppsala långt tidigare. I början av 1980-talet fick Uppsala universitets ekonomiavdelning uppgifter om att numer avlidne Jan Bergman, professor i religionshistoria med mellanöstern som specialitet, tog emot pengar från Libyen. Pengarna hade inte redovisats så dåvarande universitetsrektor Martin Holmdahl kopplades in för att undersöka saken.
– Det var förbjudet att ta emot privata bidrag. Allt skulle gå genom universitetet så jag tog kontakt med Bergman. Han var först oförstående, men berättade sedan att han fick pengar. Det gick bland annat till att finansiera resor till arabländerna. Men en del gick också till att hyra ett rum på Uppsala slott, berättar Martin Holmdahl.
Han bad att få se rummet som låg på en av de två översta våningarna som universitetet då hyrde. Där fick Martin Holmdahl se en syn som han inte kan glömma.
– Rummet var inte stort, 10–15 kvadratmeter kanske. Väggarna var täckta av bokhyllor med mängder med exemplar av Gaddafis lilla gröna, den bok Gaddafi själv skrivit om sin speciella variant av statsskick som han skapat i Libyen, säger han.
Anledningen till att professor Bergman hade böckerna i rummet var att Gaddafi krävde att han skulle ta emot dem för att få det ekonomiska bidraget.
– Gaddafi försökte väl sprida sin lära på det sättet.
Martin Holmdahl krävde att han skulle avsäga sig bidragen och slänga ut Gaddafis lilla gröna, men professorn stod på sig.
– Han ansåg att universitetet hotade den fria forskningen om han tvingades avstå bidraget. Men jag sade att jag inte skulle acceptera att man hade hyllor fulla med Hitlers Mein Kampf på 30-talet heller. Då föll han till föga, avsade sig anslaget och slängde ut böckerna.
Martin Holmdahl vet inte om fler tog emot pengar från Gaddafi. Hur det ser ut i dag är inte lätt att veta.
Propåer om att ge bidrag förekommer dock från olika arabländer. Mattias Gardell, professor i religionshistoria vid Uppsala universitet har själv fått sådana.
– Det har skett väldigt försiktigt. Personer från länder som Kuwait och Sauda Arabien har kommit fram och frågat om det skulle vara intressant. Men jag har sagt nej. Jag är allergisk mot den sortens finansiering, säger han.
Måste det vara förenat med påtryckningsmedel?
– Inte direkt kanske. Men jag tror att det finns outtalade krav. Jag anser att staten ska stå för forskningsmedlen. Pengar luktar alltid, säger Mattias Gardell.
Enligt uppgift ska London School of Academics ha fått 15 miljoner kronor av Gaddafi innan banden kapades för gott. Hur mycket Jan Bergman fick är fortfarande okänt.