De yngsta barnen som får CI är i dag fem månader gamla. Eva Karltorp, läkare och ansvarig för CI-verksamheten på Karolinska sjukhuset i Huddinge, berättar att det varierar om barnen får ett eller två implantat. Vet de säkert att barnen inte hör alls opererar de båda öronen, men i andra fall är det svårare att veta eftersom barnen är så små, och då opererar de ett öra först och ser vilken effekt det ger. Hos CI-teamen arbetar förutom hörselläkare och kirurger även tekniker, logopeder och pedagoger.
– Det är ett jätteroligt teamarbete där vi väldigt grundligt ser över de olika aspekterna. Vi ska ta ställning till om barnet är moget för operation, om det finns andra bekymmer som gör att en operation inte passar och vad det finns för stöd efteråt, säger Eva Karltorp.
Det arbete som har utvecklats mycket sedan de första barnen opererades i början av 1990-talet är stödet till familjerna.
– De opererade barnen hör ju inte på samma sätt som andra barn. Det föräldrarna får lära sig är att höja kommunikationsnivån runt barnen så att det inte missar något. Det är sådant som egentligen vore bra att lära ut även till föräldrar åt normalhörande barn, säger Eva Karltorp.
Förutom operationer på barn hjälper CI-teamen i landet varje år över 80 vuxna som förlorat hörseln att få den tillbaka. Om dessa operationer aldrig har varit särskilt omdiskuterade var operationer på barn desto mer kontroversiella i början. Orsaken var att Sverige hade erkänt teckenspråket som ett officiellt minoritetsspråk 1981 efter en lång kamp från döva och hörselskadade och att det av många upplevdes som ett bakslag för kampen när läkarna tio år senare började prata om att de skulle operera barn så att det kunde höra.
– Men i dag är de flesta positiva och nästan alla dövfödda barn opereras, säger Eva Karltorp, som framhåller att framgångssagan ändå har en baksida.
– Det finns inte så många vanligt döva unga personer kvar i Sverige och det blir självklart tråkigt för dem som är kvar. Ett problem som finns är hur vi ska kunna ge dem det bästa stödet.