Det framgår av en studie bland 727 föräldrapar i Uppsala län, som publiceras i facktidskriften Archives of Womens Mental Health.
– Våra resultat talar för att Socialstyrelsens rekommendation om att aktivt fråga nyblivna mammor om depressiva symtom bör utökas till att även omfatta papporna. Det är viktigt för hela familjens välmående att depressiva symtom upptäcks och att föräldern erbjuds hjälp, säger barnsjuksköterskan och forskaren Birgitta Kerstis vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
I studien besvarade de nyblivna mammorna och papporna vid två tillfällen, sex veckor och ett halvår efter barnets födelse, frågeformulär som används över hela världen för att mäta depressiva symtom efter att barnet fötts. Sex månader efter födelsen besvarade föräldrarna dessutom frågor om anknytningen till barnet och om sin egen parrelation.
– De flesta studier om depressiva symtom har endast undersökt mammor. Därför vet vi litet om hur vanligt det är med depressiva symtom hos nyblivna pappor. Undersökningar om depressiva symtom har samband med anknytning till barnet är ännu mer ovanliga, säger Birgitta Kerstis.
Tvärtemot schablonbilden att nyblivna föräldrar alltid är glada och lyckliga visade svaren från frågeformulären något annat. Enligt föräldrarnas skattningar hade var sjunde mamma och var 20:e pappa depressiva symtom när barnet var sex veckor gammalt. I några fall hade både mamman och pappan i föräldraparet depressiva symtom.
Det fanns ett samband mellan depressiva symtom hos mamman eller pappan sex veckor efter förlossningen och försämrad anknytning till barnet sex månader efter födelsen. Risken för att en förälder skulle ha försämrad anknytning till barnet var även förhöjd när det var partnern som hade depressiva symtom, om än inte lika mycket som när föräldern själv hade det.
– Andras forskning visar att föräldrars försämrade anknytning till barnet kan påverka barnets utveckling negativt på kort och lång sikt, säger Birgitta Kerstis.
I dag rekommenderar Socialstyrelsen så kallad screening inom barnhälsovården för depressiva symtom hos nyblivna mammor, något som också är rutin i Uppsala län. Birgitta Kerstis anser att sådan screening också bör gälla papporna.
– Framtida forskning bör utvärdera vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst för att lindra depressiva symtom hos nyblivna mammor och pappor. Ett försök med riktat stöd till nyblivna föräldrar med fokus på motion och utevistelse är en tanke, då man vet att motion är gynnsamt vid depression, säger Birgitta Kerstis.