Nekades sätta in 250 kronor
En äldre kvinna nekades att sätta in 250 kronor på sitt eget bankkonto på Nordea i Uppsala. Personalen misstänkte penningtvätt. Men på Swedbank skulle hon ha kunnat sätta in 10 000 kronor utan att behöva redovisa varifrån pengarna kom.
Efter att den nya lagen om penningtvätt trädde i kraft i mars i år har bankerna byggt upp olika rutiner för hur man kontrollerar pengarnas ursprung. Lagen kräver att bankerna på något sätt begär redogörelser av kunderna vid insättningar. När UNT testade bankernas rutiner visade det sig att det finns stora skillnader. Hårdast tillämpning av den nya lagen har Nordea i Uppsala. Men även här kan personalen själv bedöma från fall till fall om kunderna måste redogöra med kvitto för pengarnas ursprung.
Nyligen nekades en äldre kvinna att sätta in 250 kronor på sitt eget Nordeakonto, eftersom hon inte kunde visa upp ett kvitto som beskrev hur hon fått pengarna. Personalen misstänkte penningtvätt. När UNT besökte samma kontor i Uppsala och ville sätta in 1 500 kronor, behövdes varken kvitto eller handling som kunde styrka pengarnas ursprung. Det enda kravet var att vi fyllde i en kort egen redogörelse på en blankett.
Nordeas Uppsalachef Maria Bouveng medger att systemet leder till godtycklighet.
- Om vi inte begär att kunderna redogör för transaktionernas ursprung begår vi tjänstefel. Vi måste gå på sunt förnuft. Vi vet hur medel-Svensson agerar och det är vid "avvikande" eller "onormalt" beteende som vi måste göra en noggrannare kontroll. Men det blir förstås godtycke som avgör, säger Maria Bouveng.
- Jag kan inte uttala mig om enskilda fall, men det låter som att det funnits något mer än bara en enda insättning om 250 kronor i bakgrunden. Vi kan dock begära redogörelse för alla belopp som sätts in, från en krona och uppåt.
Under UNT:s test på Nordeas kontor får vi veta att man begär kvitto på ganska små belopp om kunden kommer in "varje dag" eller "ofta".
- Det stämmer. Det kan räcka med att man sätter in 100 kronor för att vi ska begära en handling som styrker redogörelsen, särskilt om det sker många sådana små insättningar, säger Maria Bouveng.
Men så ser inte rutinerna ut på de andra bankkontoren i Uppsala. På Swedbank sätter vi in 500 kronor utan att behöva redovisa något, inte ens id-kort. Hur stora beloppen måste vara för att personalen ska begära att man redogör för transaktionen eller kan visa ett kvitto är oklart. På skyltarna på bankkontoret anges att gränsen är 15 000 kronor. På insättningsblanketten anges gränsen till 10 000 kronor. Och i kassan får vi svaret att gränsen kan gå vid 20 000 kronor.
- Vi har lokala regler som skiljer sig från de nationella. Men vi kanske ska titta närmare på hur rutinerna ser ut, säger Kjell Karlsson, chef på Swedbank i Uppsala.
På SEB är det inget problem att sätta in 1 500 kronor. Gränsen går vid 10 000 kronor, ungefär, uppger personalen. Då måste man lämna en redogörelse. Något kvitto är dock inte helt nödvändigt ens då. "Egentligen" måste man kunna visa en handling som styrker ursprunget när insättningsbeloppet överstiger 10 000 kronor - men personalen förefaller flexibel på den punkten.
På Handelsbanken finns ingen information om reglerna, vare sig på blanketter eller på skyltar på kontoret. Gränsen är 10 000 kronor får vi veta av personalen.
Så jobbar vi med nyheter