Nior får lära sig "prata matematik"
Att prata matematik i stället för att bara räkna. Det har visat sig vara en bra metod när Lundellska skolan låter niondeklassare läsa gymnasiematte. Gruppen klarar sig bättre än de ett år äldre naturvetareleverna.
Niondeklassarna Sara Wunsche och Carin Ivarsson läser gymnasiematte.
Foto: Hans E Ericson
Rummet fylls omedelbart av sorl. Snabbt ringar eleverna in att det handlar om samband mellan två saker, dubblas det ena, dubblas det andra.
- Kan ni ge exempel på någon direkt proportionalitet ur vardagen, frågar Freddie Gillberg.
- Mängden mat och antalet tonåringar i en familj. Desto fler tonåringar, ju mer mat behöver man laga, säger en av eleverna kvickt.
Så rullar det på under lektionerna där niondeklassare som gillar matte frivilligt får läsa gymnasiets A-kurs på Lundellska skolan. Undervisningen är del av en nationell satsning på matematik, initierad av regeringen.
Där ingår också att Lena Apelthun, lärare i matematik på Lundellska skolan, som en del av sina forskningsstudier studerar elevernas resultat och analyserar undervisningsmetoden. Resultaten är lovande. I snitt har eleverna i nians resultat på nationella gymnasieprovet i matematik A varit bättre än naturvetarelevernas på gymnasiet.
- Kursen är frivillig och eleverna är intresserade, det är förstås en förklaring. Men vi hoppas förstås att det har med undervisningsmetoden att göra också, säger Lena Apelthun.
Genom att prata och resonera vill lärarna ge eleverna ett matematiskt språk där de blir bekväma med de särskilda termerna. Samtidigt ska eleverna också med egna ord kunna förklara en lösning på ett problem. Och en elev och en lärare uttrycker inte en lösning på samma sätt.
- Elevernas sätt att förklara är något man borde kunna ta till vara i läromedlen, i dag utgår de ofta från de vuxnas sätt att tänka, säger Lena Apelthun.
Men dialogen håller på att försvinna ur grundskolans matteundervisning, befarar hon.
- Det finns elever som berättar att de aldrig haft en riktig genomgång med sin lärare, utan att det bara handlar om att räkna.
Eleverna tycker om undervisningen på Lundellska.
- Annars jobbar man mycket i matteboken med likadana tal hela tiden, det är bara olika siffror. Det är tråkigt, säger Carin Ivarsson.
- Det är en helt annan nivå här. Det är definitivt så att man inte lär sig det matematiska språket med den undervisningen vi har på vår vanliga skola, men det blir väl lätt så när klasserna är större, säger Nikola Katardjiev.
Även om Lena Apelthun inte är färdig med sin forskning är hon säker på att det är bra för resultatet att prata matematik.
- Jag är helt övertygad, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter