Det visar en internationell jättestudie, som på fredagen publicerades i vetenskapstidskriften Lancet Diabetes & Endochrinology.
– Våra resultat kan få betydelse världen över för bedömningen av den enskildes risk för hjärt-kärlsjukdom och behov av förebyggande behandling, säger professor Johan Ärnlöv, verksam vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Forskarnas så kallade metanalys omfattar nära 640 000 kvinnor och män, som har följt upp under i medeltal nio år.
Som väntat var högt blodtryck, höga kolesterolvärden och rökning starkt kopplade till förhöjd risk att insjukna och dö i någon hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden. Men också mått på njurfunktionen och äggvita i urinen hade samband med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
– Faktiskt var äggvita i urinen ännu starkare kopplad till risken för hjärt-kärlsjukdom än någon av de enskilda traditionella riskfaktorerna, säger Johan Ärnlöv.
Ju fler riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom en person har, desto större är risken totalt sett för att insjukna och desto viktigare är behandlingar och livsstilsförändringar för att minska den.
– Vi ser att det finns goda skäl att utöver traditionella riskfaktorer även ta med njurfunktionen och äggvita i urinen i denna totalbedömning av en individs risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta bör vara ganska enkelt att genomföra. Redan i dag tas årligen miljontals njurprover rutinmässigt inom sjukvården, säger Johan Ärnlöv.