Efter avslöjandena i TV-dokumentärserien Experimenten i början av året varnade den svenske Nobelpristagaren Arvid Carlsson (medicin 2003) för att Macchiariniskandalen inte bara skadade Karolinska Institutet, utan också hotade Nobelprisens anseende.
Flera personer med anknytning till Macchiarini har sedan dess lämnat sina poster i Nobelkommittén och Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Men räcker det för att Nobelprisen ska behålla sin extremt höga status?
Via pressen har Peter Agre, Nobelpristagare i kemi 2003, på distans från USA följt Macchiariniaffären. Han kallar skadan som Macchiarini orsakade patienterna för en tragedi, men tror att Nobelprisen fortsätter att vara ”de mest speciella belöningarna på jorden”.
– KI:s ledarskap agerade inte tillräckligt tufft mot dr Macchiarini, men jag känner inte till någon organiserad mörkläggning. Jag känner flera av de tidigare KI-ledarna som mycket hedervärda personer. Deras misstag var att lita på en kollega mer än vad han förtjänade. Att de tvingats avgå från ledande positioner vid KI och Nobelförsamlingen bör eliminera varje tvivel på KI:s integritet och urvalsprocessen bakom Nobelprisen, säger Peter Agre.
Efter avslöjandena kring Macchiarini restes förslag om att Nobelförsamlingen vid KI åtminstone i år borde avstå från att dela ut medicinprioset. Professor emeritus Bengt Gerdin vid Uppsala universitet – som i en utredning förra året kom fram till att Macchiarini hade fuskat, men kördes över av KI:s dåvarande ledning – tycker inte att det är ett särskilt smart förslag.
– I stället för att motverka att Nobelpriset tappar i anseende skulle det kunna få rakt motsatt effekt, säger han.
Bengt Gerdin hoppas att Nobelkommittén vid KI är medveten om att det efter Macchiarini finns en förhöjd risk för att valet av pristagare granskas med viss misstänksamhet.
– Om jag suttit med i priskommittén hade min riskanalys varit att priset måste gå till något säkert kort, som alla kan sluta upp kring, och i ett fält där KI inte har egna starka intressen. Det värsta som kan hända är nog kombinationen Macchiarini och en ifrågasatt pristagare, säger han.
Carl-Henrik Heldin, professor i molekylärbiologi vid Uppsala universitet, är ordförande i Nobelstiftelsen. Det är han man får se hålla inledningstalet när priserna delas ut i Konserthuset 10 december och välkomna gästerna till middagen i Blå hallen, men han deltar inte i själva prisarbetet.
– Även om Macchiariniaffären kan ha skadat Karolinska institutet tror jag att förtroendet för Nobelprisen är orubbat. Nobelorganen vid KI har skött sig utmärkt hittills, och jag har stort förtroende för att de gör det även fortsättningsvis. När årets medicinpris delas ut har ingen med anknytning till Macchiarini deltagit i prisarbetet och beslutet, säger han.
Måns Ehrenberg är professor i molekylärbiologi vid Uppsala universitet och tidigare mångårig medlem av Nobelkommittén för kemi. Inte heller han tror att Nobelprisens prestige hotas av att en gästprofessor vid Karolinska institutet avslöjats som seriefuskare – eller av konkurrerande vetenskapspriser.
– Jag säger som jag sa när vetenskapstidningen Nature ringde för ett par veckor sedan, att Nobelpriset har överlevt många andra hot och att det i nuläget inte finns några som helst giltiga skäl att kritisera den oöverträffat noggranna utredningsprocess som ligger bakom valen av pristagare. Själva högtidligheterna kring prisen, inkluderande kungahus, det politiska toppskiktet och andra nationellt synliga grupper, har ingen motsvarighet någon annanstans och bidrar också till Nobelprisens magi och internationella prestige, säger han.
Under senare år har flera vetenskapspriser tillkommit som delar ut åtskilligt högre prissummor än vad Nobelpristagarna får. Nobelstiftelsens ordförande ser dem ändå inte som stora hot mot Nobelprisens ställning, åtminstone inte ännu.
– Hur priser uppfattas handlar inte bara om pengar. Nobelprisens ställning vilar minst lika mycket på en mer än 100-årig tradition och en oöverträffad noggrannhet i arbetet med att välja ut pristagare, säger Carl-Henrik Heldin.