Gult är annars en färg som vi gärna mobbar. Gult står allra längst ner på skalan när människor får ange sina favoritfärger. Blått är den absolut populäraste färgen och därefter kommer rött. Till och med orange är mer populär är påskens stora färg.
– Gult är en bra färg för den ger ljus i en inredning, jämför till exempel med blått 
som inte gör det, säger Berit Bergström, vd för Färgskolan, Stockholm, men själv är hon inte förtjust i gult varken som inredningsfärg eller på kläder.
Och det gula i påsk hade hon helst sluppit. Men hon tar fram det för makens och barnbarnets skull.
– Använder man gult som väggfärg tar det död på ett ljust trägolv, säger Berit Bergström, men tillägger:
– Gult ingår i den vanligaste av alla väggfärger, den vita. Fast då är det väldigt, väldigt lite.
Jaha, som brytningsfärg funkar den, med andra ord är gult populärast när den inte syns. Men det finns ett stort undantag som gäller i hela världen.
– Gult och svart ihop är de färger som ger den allra skarpaste kontrasten, bättre än svart och vitt, och är därför internationell standard på varningsskyltar. Och i naturen finns gult och svart på farliga djur, som getingar, tigrar och ormar. Och på taxibilar i New York och Mumbai, säger hon.
Berit Bergström tillägger att det finns en massa tvivelaktiga påståenden om färg som till exempel att grönt är en färg som rekommenderas till sovrum för att det anses lugnande. Själv har hon just målat sitt sovrum rött, hon tycker det är vackrare än grönt och därför sover hon gott där. Hon betonar att reaktioner på färger är mer personliga än gemensamma.
Inte ens färgers symboliska betydelser är konstanta. Numera är svart på väg att förlora som uttryck för sorg, den används allt mindre. Och i andra kulturer används andra färger som sorgeklädsel.
Men finns det någon färg som ger en universell reaktion?
– Tja, kanske rött i form av en fläck. Det tyder på blod och att någon är skadad, säger Berit Bergström.
Precis som många andra associerar hon gult med något positivt, med solens färg och återkomst. Men varför gillar hon och vi andra inte gult då? Finns det något inre psykologiskt motstånd eller...?
– Djur, blommor och till och med insekter reagerar på färger, det är nedärvt, säger psykologen och arkitekten, Karl Ryberg, Monocrom.
Det är alltså biologin som styr och det innebär att det finns vissa färger som vi navigerar efter på samma sätt sedan miljontals år tillbaka. Rött är kopplat till blod och överlevnad, grönt till styrka och kraft, blått till skymning och gult till solen. Och det ger ju gult en framskjuten position, men sen hände något.
– Förutom biologin är våra reaktioner gentemot färger kulturellt betingade. I och med kristendomen kom gult att symbolisera svek. Förrädaren Judas var klädd i gult. I dag finns inget gult inom den kristna liturgin, bara guld. Och numera vill ingen bära gula kläder, säger Karl Ryberg.
Jaha, det är alltså så att vi är inprogrammerade att ogilla gult. Förutom biologin lägger sig kulturella lager över alltihopa och präglar vår smak. Men som alltid finns det motsägelser.
Gult var i slutet av 1900-talet den allra största tapetfärgen, men inte kanariegult precis utan den bleka, ljusgula tonen. Att vi väljer den minst populära färgen till att ha omkring oss i våra hem, tyder på att trender har stark genomslagskraft. Men som om det vore nog. Även traditionen påverkar oss.
– Gult är en väldigt populär färg på husfasader i Sverige allt sedan 1700-talet, säger Karin Fridell Anter, som bor i ett brunt radhus Flogsta, är arkitekt och färgforskare på Konstfack.
Inspirationen till de gula fasaderna kommer ifrån italienskt tegel eller gulaktig sandsten. Och hon kan avslöja att den gula målarfärgen som heter Herrgårdsgult inte alls har suttit på några herrgårdar. Nej då, under herrgårdarnas storhetstid användes jordpigment i husfärgerna och då kunde man inte få till den starka nyansen som går under benämningen herrgårdsgult.
– Det är de just de traditionella, gula färgerna som går igen i dag. Traditionen styr också vårt val av färger, säger hon.
I och med de syntetiska färgernas intåg finns numera möjligheter att till rimliga priser få starka gula färger på sina hus. Och det märkts skillnad, husen har fått en starkare gul nyans sedan 1700-talet.
Men det skulle kunna bero på att husägare nöjt sig med att titta på färgprover innan de börjat måla. Färgprover kan nämligen spela vår perception vissa spratt.
– När man tittar på färgprover har man oftast en annan omgivning är vad huset har. Resultatet blir att man uppfattar färgen fel, säger Karin Fridell Anter som i sin avhandling undersökt den uppfattade färgen på målade husfasader.
Hon lät försökspersoner undersöka 100 hus genom 3 600 observationer och kom fram till att färgerna på husfasaderna alltid blev starkare och ljusare än hur de uppfattades på färgprovet. Karin Fridell Anters råd är att man ska välja en smutsigare färg än den man hade tänkt sig.
Och det gäller inomhus också?
– Nej, där är det ofta tvärtom. Där blir färgen ofta starkare och mörkare. Men inne beror det på många andra omständigheter också, om man målar en vägg, eller alla fyra, vilken belysning man har och annat.
Hur påverkas människor av färg?
– Vi påverkas inte av en enskild färg, vi ser aldrig bara en enda färg. Utan olika färger skulle vi inte se någonting alls. Allt vi ser kan diskuteras i termer av färg, säger Karin Fridell Anter.
Hur menar du då?
– Jo, om vi tittar in i ett rum som har alla väggar, golv och tak i en och samma färg och en person står i mitten också helt i samma färg. Vad skulle vi se då? Ingenting. Det är relationerna mellan de olika färgerna som gör att vi ser något.
Och så passar hon på att ikullkasta det här med favoritfärger. Det där att folk gillar blått, det kan nog stämma. Fast bara i vissa sammanhang, som om de står och tittar på himlen eller havet, men inte om den personens älskade är blå i ansiktet. Och som för att understryka passar hon på att säga att blåa hus är inte alls populärt.