Nu kan lerjorden finanalyseras

Lerlagret i Uppsala varierar från några meter, ofta i stadens ytterkanter, till 110 meter vid området kring Svandammen vilket är det största uppmätta djupet. Uppsalaleran tvingar dem som bygger hus att påla för att byggnaden inte ska sjunka. Men det finns undantag. Gustav Vasa visste vad han gjorde. Slottet vilar stabilt på sin rullstensås bara ett par hundra meter från Svandammen.

På morän, där grus och stenar har kontakt med varandra och inte sjunker ihop så mycket av tyngd, är det lättare att bygga. Det är bara att skotta bort matjorden och grundlägga direkt i mark. Leran däremot består av mycket små partiklar som flyter omkring i vatten och inte har kontakt med varandra. Om man sätter en huskropp på leran pressas vattnet ut och leran sjunker ihop. Sprickor som finns i många Uppsalahus beror på sättningar i byggnaden på grund av leran. Därför måste man för det mesta påla för att göra grunden stabilare, men det är ofta svårt för byggbolagen att välja rätt antal och dimension på pålarna. Man måste överdimensionera för att ha säkerhetsmarginal. Annars kan pålarna knäckas eller byggnaden sätta sig.

Bjerking har anlitats av byggföretagen för att få hjälp med detta under snart 50 år. Apparaturen som hittills använts för att mäta jordens deformationsegenskaper kallas standardödometer. Men metoden har varit tidskrävande, ett försök tar sju dygn och kräver manuella insatser varje dag, alltså även över en helg. Men nu har Bjerking, fått en apparatur från Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, KTH som gör samma försök möjliga på ett dygn och dessutom helt automatiskt.

– Vi har utrustningen tillsammans med KTH. De kan komma hit och göra sina försök, säger Teddy Johansson som är forskningsansvarig på Bjerking.

Apparaturen består av två moduler. En som mäter jordens deformationsegenskaper och en som belastar provet både vertikalt och horisontellt för att mäta jordens hållfasthetsegenskaper som är viktigt bland annat för att undvika skred och jordras. Det innebär att man med den nya ödometern kan variera laboratorieförsöken på fyra olika sätt, medan den gamla utrustningen i princip bara tillåter ett sätt att utföra försöken på.

– Med hjälp av resultaten från mätningarna kan byggbolagen optimera grundläggningen och behöver inte ta till så stora säkerhetsmarginaler. Det gör byggandet billigare, säger Teddy Johansson.

Apparaturen finns för övrigt bara vid de tekniska högskolorna i landet och vid ett geolab i Stockholm, samt vid Statens geotekniska institut.

– I början kommer vi i huvudsak att använda den för forskningsändamål. Tillsammans med KTH och Uppsala universitet ska vi kartlägga lerans egenskaper i Uppsala. Med den här apparaturen kan vi systematisera försöken och lära oss mer om Uppsalaleran, säger Teddy Johansson.