Nu kan man ha folkdräkt på krogen

Folkmusik och folkkultur sprider sig i världen. Akane Minemura har rest från Tokyo till Tobo för att lära sig spela nyckelharpa. I helgen köpte hon en Häverödräkt.

En vacker väska.

En vacker väska.

Foto: Lennart Lindström

Uppsala2019-04-07 18:09

Dräkten hittade hon på Folkdansringens Folkdräktsmarknad som hölls i Vaksalaskolans matsal i Uppsala i helgen. Hon var inte ensam. Många var ute för att leta delar till sina dräkter eller köpa en helt ny. Julia Borland Ferneborg från Uppsala lyckades hitta ett förkläde till en Gagnefdräkt från Dalarna till sin kompis i Washington i USA.

– Hon är amerikan och dansar svensk folkdans och spelar fiol. Hennes mormor var från Gagnef men hon har inte en helt komplett Gagnefdräkt. Nu får hon förklädet. Hon är med i en grupp som bland annat brukar uppträda på Svenska Ambassaden i Washington, säger Julia Borland Ferneborg.

Precis intill står Akane Minemura från Tokyo och Susanna Källbom från Stockholm. De går ettårskursen i nyckelharpa på Eric Sahlströminstitutet i Tobo. Akane Minemura kom först i kontakt med musiken under ett besök i Blekinge och sedan hemma i Tokyo via en kvinna som lärt sig spela nyckelharpa i Sverige. Nu har hon bildat ett spelmanslag i Japan.

– Nyckelharpa är oerhört vackert med ett väldigt speciellt ljud. Jag tycker också om den svenska folkmusiktraditionen därför att man kan vara med och spela utan att vara jättebra. I Japan är ofta kraven väldigt höga om man ska utöva musik, säger Akane Minemura.

Nu är hon ute efter en folkdräkt och har hittat en komplett Häverödräkt - den vanligaste dräkten i Uppland. Den ska hon köpa. Ett par tusen kommer det att kosta, men det är det värt.

Alla ska inte ha sin dräkt till dans eller spel. Mårten Bergström från Uppsala har hittat en dräkt som han ska ha på midsommar i Dalarna.

– Vi brukar fira i Gagnef och där är det tradition med folkdräkt så jag köper den här Hållnäsdräkten från Norduppland, säger han.

Enligt Maria Jansson från Folkdansringen har det blivit mer vanligt att dra på sig folkdräkten i alla möjliga sammanhang.

– I Hälsingland kan man ha den när man går på krogen. Annars är ju folkdräkten en högtidsdräkt som man kan ha precis som frack eller kostym. Det har också blivit mer vanligt att man bara använder en del av folkdräkten när man gå ut, som västen, skjortan eller kjolen, säger hon.

Hur är det med intresset för svensk spelmanskultur?

– Det går i vågor. Just nu är det lite uppåt. Många unga vill lära sig spela fiol och nyckelharpa. Inte dans i första hand som på 1970-talet.

Vendela Arvidsson från Rasbo trotsar den trenden. Hon är 11 år och dansar folkdans.

– Jag dansar i Tensta folkdanslag. Det roligt, säger hon.

Tillsammans med sin mamma har hon hittat en folkdräkt som passar, den första egna - en dräkt från Riala i Norrtälje kommun.

– Den är fin, säger Vendela Arvidsson.

En dräkt med anor

De traditionella folkdräkterna bars främst av den svenska allmogen.

Både kvinnor, män och barn använde folkdräkten som daglig klädsel.

Folkdräkter med en lokal särprägel, som i Dalarna, Hälsingland, Skåne och Blekinge, har funnits från 1600-talet och som längst till 1900-talets mitt.

I övriga delar av landet använde allmogen folkliga tolkningar av det högre ståndsmodet. Det brukade kallas ”folkligt mode”.

De lokalt särpräglade dräkterna har ofta haft större variation och i funnits varianter för livets alla tillfällen, från högtider till vardagens arbete.

Källa: Skansen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om