Nu måste vården prioritera
Prioriteringar i vården rycker närmare inom Uppsala läns landsting. - Vi inom sjukvården får inte ducka för frågan. Nu måste vi våga ta nästa steg och prioritera mellan verksamheterna, säger Kerstin Hulter Åsberg, överläkare vid Enköpings lasarett.
Foto: Pelle Johansson
I en enkät som UNT gjort svarar 5 av 17 klinikchefer vid Akademiska sjukhuset att de av ekonomiska orsaker tvingats avstå från att behandla patienter. Det har dock rört sig om mindre insatser. Än så länge verkar problemet vara i sin linda, åtminstone när det gäller sådant som prioriteras bort helt öppet. Men en undersökning från primärvården i södra Sverige visar att prioriteringar sker hela tiden, fast på ett dolt och osystematiskt sätt. Det kan handla om att låta patienter stå i kö, välja bort dyra läkemedel eller att minska antalet utredningar.
Många läkare ser det här som en växande konflikt. 11 av de 17 klinikchefer som svarat på UNTs enkät anser att det antingen behövs listor över sådant inom vården som måste prioriteras bort eller att frågan på annat sätt måste upp på bordet. Kerstin Hulter Åsberg är överläkare vid Enköpings lasarett och ordförande i landstingets läkemedelskommitté. Hon framhåller att prioriteringar inom vården görs redan i dag men att det sker inom respektive verksamhet, till exempel att ortopedin själv väljer vad den måste ta bort för att hålla den egna budgeten.
- Betydligt svårare är att prioritera mellan till exempel cancervård och hjärtkirurgi, det kan leda till svåra dilemman. Men vi måste våga ifrågasätta fördelningen av resurser även mellan olika specialiteter, framhåller Kerstin Hulter Åsberg.
Björn Ragnarsson, direktör vid Akademiska sjukhuset, menar att landstinget i Uppsala står inför en helt ny situation. Orsaken är att landstinget i år väntas gå med underskott, vilket bara hänt någon enstaka gång tidigare.
- För att minska våra kostnader har vi hittills mest jobbat med effektiviseringar och strukturella förändringar. Nästa steg blir prioriteringar. Det är mycket svårare att genomföra men går inte att undvika, säger Björn Ragnarsson.
Vilken typ av prioriteringar kan det då bli frågan om? Björn Ragnarsson betonar att det ännu inte finns några beslut men nämner sådant som kan bli aktuellt.
* Färre återbesök. Måste alla patienter med handledsfraktur gå på återbesök? Eller räcker det med att ge en ny läkartid enbart till dem som drabbas av besvär efter operationen?
* En del patienter har många läkemedel med likartade effekter. Hur många mediciner går det att ta bort?
* Om en person drabbas av starr, räcker det att operera ena ögat?
* Vem ska få hjälpmedel? Vem ska erbjudas transplantation? Det är andra frågor som lär komma att diskuteras, spår Björn Ragnarsson.
Hur ser det då ut i verkligheten inom den specialiserade vården? Ett känsligt område när det gäller prioriteringar är cancer. Behandlingarna kostar ofta mycket pengar, samtidigt handlar det om att rädda liv. En vårdplats vid onkologen på Akademiska sjukhuset kostar runt 10 000 kronor dygnet och medicinen för en patient kan gå på 15 000 kronor i månaden.
Enligt onkologiklinikens chef Gunilla Enblad händer det aldrig att någon cancersjuk nekas behandling av ekonomiska skäl.
- Det finns fall där vi avstår från behandling för att patienten är för sjuk för att klara av den, men då handlar det om rent medicinska överväganden. Men vi har inga åldersgränser eller liknande där vi till exempel säger att någon är för gammal för en behandling.
Ibland dyker det upp mediciner som kan förlänga överlevandet med endast några dagar. I sådana fall har onkologen inte köpt in preparatet eftersom nyttan anses för liten jämfört med om pengarna läggs på annat.
Gunilla Enblad befarar att den dagen kommer när behandling av cancer ställs mot andra sjukdomar i valet av vad samhället anser sig ha råd att satsa på.
- Men vi är inte där än. Jag är optimist och tror att vi genom mer forskning kan skräddarsy cancerbehandlingar så att de blir mer kostnadseffektiva och på så sätt se till att alla även i framtiden får vård.
Gunnar Ahlsten, klinikchef vid barnneurologen på Akademiska sjukhuset, anser att likvärdiga regler för prioriteringar bör införas över hela landet.
- Då och då kommer det upp något ömmande fall där en patient riskerar att ställas utan dyrbar behandling och det blir ett ramaskri från patientföreningen. I stället för att varje landsting ska uppfylla hjulet på nytt vore det bra om det fanns nationella riktlinjer för hur den här typen av frågor ska hanteras, säger Gunnar Ahlsten.
Så jobbar vi med nyheter