Inbromsningen syns klart i kommunens finanser. Vid årsskiftet gjorde kommunen bedömningen att exploateringsverksamheten skulle ge 400 miljoner kronor i intäkter under 2018. I mars reviderades intäkterna till 260 miljoner kronor. Nu lutar allt mot ett underskott på 30 miljoner kronor. Enligt kommunens delårsbokslut är det främst inbromsningen i Rosendal som slagit hårt.
Både etapp två och tre är försenade. Det innebär ett tapp i markförsäljningen på 250 miljoner kronor.
– Vi har en klar konjunkturdip när det gäller flerfamiljshus. Det går långsammare att sälja mark. Några tvekar, några har inte kommit i gång, men ganska många har ändå startat sina byggen, säger kommunalrådet Erik Pelling (S).
På ytan ser allt ut att gå som planerat i Rosendal. Huvudgatan genom området är asfalterad och klar. Byggkranar och entreprenadmaskiner rullar som vanligt. I etapp två, som byggs just nu, är 16 byggherrar involverade. Tio av dem har startat sina projekt, ett bolag har köpt mark men inte kommit igång.
– Av de återstående fem ska två lämna in bygglov. De övriga tre vet vi inte hur de kommer att göra. Deras avtal med kommunen om att köpa mark går ut i februari. Så det är ingen tvekan om att vi befinner oss i ett annat läge än tidigare, säger Erik Pelling.
I Östra Salabacke startar inom kort byggetapp två. Där har inget företag som fått markanvisning hoppat av, hur de agerar när det är dags att ansöka om bygglov återstår att se.
Enligt Anna Sander, som är projektledare för Rosendal, beror dippen på att vissa byggbolag inte får ihop sina kalkyler. Bankerna har höjt kraven på låntagarnas kreditvärdighet och Finansinspektionen har infört amorteringskrav. Det har gjort det svårare att sälja lägenheterna på förhand. Då blir det svårare att finansiera ett byggprojekt.
– Det har lett till att fler bolag vill bygga hyresrätter i Uppsala. Det är inte lika ekonomiskt känsligt. Uppsala har bara 30 procent hyresrätter så det finns en stark efterfrågan och då vågar man satsa. Vissa lyckas också pressa sina kostnader och på så sätt få ihop sin kalkyl, säger hon.
Anna Sander känner dock ingen oro för att byggdippen ska leda till ett stopp.
– Det finns en hel del bolag som vill bygga här och det mesta som byggts hittills är för en grupp med mycket pengar. Nu måste vi bygga för fler plånböcker. Alla grupper av människor ska kunna bo i Rosendal och Ulleråker, säger hon.
En undersökning som kommunen gjort i södra Rosendal visar att många som bor där är under 30 år. En tredjedel har utländsk bakgrund.
– Det visar att det är en blandad stadsdel redan idag. Det vill vi spinna vidare på, säger Anna Sander.
Erik Pelling räknar med att kunna starta etapp tre av Rosendal nästa år, men i långsammare tempo.
– Det har gått för fort de senaste åren. Det har lett till att vi haft för många projekt på gång samtidigt. Nu måste vi försöka få in nya byggherrar i stället för de som hoppar av, säger han.
Kommer ni att nå målet att bygga 3000 nya bostäder om ni drar ner?
– När det gäller planeringen, ja. Men inte när det gäller beviljade bygglov. Samtidig har vi dragit ned målet över tid till mellan 2 000 och 3 000 bostäder per år. Men det är fortfarande ett mycket ambitiöst mål och ett måste för att klara de överenskommelser om 30 000 bostäder till 2050 som finns i Uppsalapaketet, säger Erik Pelling.
Många saknar bostad, vad säger du till dom?
– Vi jobbar hårt för att bredda utbudet och hitta sätt att sänka boendekostnaderna så att Uppsalas växande familjer, studenter och de som vill flytta hit för jobb ska ha tillgång till bra bostäder.