– Hallå! Hallå!
Tord Ekelöf, professor i partikelfysik vid Uppsala universitet, provar ekot i den 1 000 kvadratmeter stora experimenthallen bredvid Ångströmlaboratoriet. Doften av byggdamm och trä blandas med slammer från en ensam byggarbetare.
Några veckor före invigningen finns ännu inga maskiner i hallen men Tord Ekelöf beskriver målande all den forskning som kommer inta byggnaden inom det kommande året. I hallen ska ny acceleratorteknik utvecklas för att mycket intensiva neutronflöden sedan ska kunna skapas vid miljardsatsningen European Spallation Source, ESS, i Lund.
– ESS är en världsledande satsning på grundläggande neutronforskning. ESS kommer också möjliggöra unik tillämpad forskning för industrin, för att ta fram nya material och undersökningsmetoder, säger Tord Ekelöf.
För att kunna bygga ESS i Lund måste världens mest intensiva pulsade protonaccelerator utvecklas och byggas. Uppsala universitet har åtagit sig att utveckla delar av acceleratorn och testa en prototypsektion av acceleratorn. Testerna ska vara genomförda 2016.
Men även andra utvecklingsprojekt ska genomföras i Freiahallen i Uppsala, bland annat inför nya storsatsningar vid bigbangmaskinen LHC på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Redan pågår utvecklingen av nästa generations accelerator, Clic, som till skillnad från den cirkelformade LHC är linjär. Clic ska användas för precisionsmätningar av de nya partklar som upptäcks vid nuvarande LHC.
– Men tekniken i Clic kan även användas inom andra forskningsområden som skulle intressera många forskare inom molekylärfysik och molekylärbiologi i Uppsala, säger Tord Ekelöf.
Förutom att i det nya Freialaboratoriet utveckla ny acceleratorteknik hoppas Tord Ekelöf kunna vidareutveckla protonacceleratorn vid ESS i Lund, så att den också kan användas för att skapa världens intensivaste neutrinstråle, samtidigt med neutronproduktionen.
– Vi vet från våra observationer av partikelkollisioner i LHC i Schweiz att när nya partiklar uppstår ur energi skapas alltid lika många antipartiklar som partiklar. Så måste det också ha varit vid Big bang. Men vi ser bara materia omkring oss i världen. Vart tog all antimateria vägen efter Big bang? Kanske experiment med en sådan mycket intensiv neutrinstråle kan ge svar på den frågan, säger Tord Ekelöf.
Det är ny mark som vetenskapen kommer att beträda med Freialaboratoriets hjälp.
– Man känner sig lite som Columbus, för vi är ute på helt nya territorier, säger Tord Ekelöf.