Den nya vårdgarantin trädde i kraft första januari i år och innebär att en patient som söker vård på vårdcentraler ska få en medicinsk bedömning inom tre dagar mot tidigare sju dagar. Den senaste statistiken visar att skillnaden är stor mellan hur olika vårdcentraler lyckats uppfylla den nya vårdgarantin.
– Vårdcentralerna har fått ett betydligt tuffare krav med den nya vårdgarantin. Alla klarar inte av att ligga på de högre nivåer man låg på tidigare, säger Staffan Anderberg som är verksamhetsområdeschef inom Nära, vård och hälsa - tidigare primärvården.
Både när det gäller offentliga och privata vårdcentraler lyckas vissa ge över 90 procent av patienterna en medicinsk bedömning inom tre dagar, medan andra bara klarar det för runt hälften av patienterna.
Patienter som behöver träffa en kurator, psykolog eller en dietist får, enligt statistiken, vänta länge. Inom Region Uppsala får bara 14–16 procent en medicinsk bedömning i tid. På privata vårdcentraler är motsvarande siffror mellan 18–36 procent.
Vårdgarantin omfattar också fler yrkesgrupper. Tidigare var det bara läkarbesök som räknades. Nu ingår alla, från distriktssköterskor och sjuksköterskor till fysioterapeuter och psykologer.
– Det innebär att man måste registrera många fler nya besök inom vårdgarantin och vi tror inte att den nya registreringen av patientbesök fungerar fullt ut inom alla yrkesgrupper. Det drar ned resultaten. Samma sak gäller för patienter som kommer på drop-in-tider.
Men borde inte det drabba alla vårdcentraler lika?
– Flera av de vårdcentraler som ligger lågt ger sedan länge vård med hög kvalité så det är konstigt att de plötsligt inte ska klara garantin. Vi tror det beror på att registreringen är ny för personalen. Andra har det tufft med bemanningen, säger Staffan Anderberg.
Politikerna väljer att avvakta med åtgärder tills de nya siffrorna satt sig.
– Det här är nytt för alla och vi vet inte vilken nivå vi borde ligga på. Samtidigt måste vi fortsätta att jobba för att klara vårdgarantin, säger regionrådet Malena Ranch (MP) ordförande i Vårdstyrelsen.
När det gäller psykologer och kuratorer finns ett uppdrag att titta djupare på siffrorna.
– Vi kan ha för få psykologer och en del felräkning. Det kan också behövas bättre vårdstruktur. Vi vet inte. Men det är bra att vi fått siffrorna för varje yrkesgrupp så att vi kan sätta in åtgärder där det bäst behövs, säger Malena Ranch.